Vad är patologisk närsynthet? Orsaker, komplikationer och behandling

Patologisk närsynthet, även känd som hög myopi eller degenerativ myopi, är en allvarlig form av synfel som kan ge upphov till betydande strukturella förändringar i ögat och i förlängningen leda till synförlust. Tillståndet definieras oftast som en närsynthet på –6,00 dioptrier (D) eller mer, även om vissa experter använder en gräns på –5,00 D.

Hur uppstår patologisk närsynthet?

Vid patologisk närsynthet förlängs ögonbollen överdrivet från framkant till bakkant. Det gör att näthinnan – det ljuskänsliga vävnadslaget längst bak i ögat – töjs ut och blir tunnare. Med tiden kan detta utlösa en rad allvarliga komplikationer:

Näthinneavlossning

Tillståndet uppstår när näthinnan lossnar från åderhinnan, det kärlrika skikt som försörjer näthinnan med syre och näring. En näthinneavlossning är akut farligt och kan leda till blindhet om den inte behandlas omgående.

Makuladegeneration

Här försämras gula fläcken (macula), näthinnans centrala del som ansvarar för den skarpa centrala synen. Makuladegeneration är en av de vanligaste orsakerna till synförlust hos äldre och drabbar oftare personer med patologisk närsynthet.

Grön starr (glaukom)

Vid glaukom skadas synnerven, som leder visuell information från ögat till hjärnan. Sjukdomen är en av världens ledande orsaker till obeveklig blindhet och förekommer oftare hos personer med patologisk närsynthet.

Andra komplikationer

Patologisk närsynthet kan även öka risken för grå starr (grumling av ögats lins), flimmerflugor (mörka prickar eller trådar som driver runt i synfältet) samt skelning (att ögonen pekar åt olika håll).

Så ställs diagnosen

Patologisk närsynthet upptäcks vanligen i samband med en omfattande ögonundersökning. Ögonläkaren mäter ditt brytningsfel, alltså graden av närsynthet eller översynthet, granskar ögats botten och mäter ögonbollens längd.

Behandlingsmöjligheter

Det finns i dag ingen bot mot patologisk närsynthet, men flera behandlingar kan bromsa sjukdomsförloppet och minska risken för komplikationer:

• Glasögon eller kontaktlinser – korrigerar närsyntheten och förbättrar synen.
• Ortokeratologi – kontaktlinsterapi där linser bärs på natten för att forma om hornhinnan, ögats klara framsida.
• Atropinögondroppar – kan hjälpa till att bromsa utvecklingen av myopi hos barn.
• Laskirurgi – kan användas för att korrigera närsynthet och minska risken för komplikationer.

Regelbunden uppföljning är avgörande

Har du patologisk närsynthet är det viktigt att besöka din ögonläkare regelbundet för kontroll och behandling. Tidig diagnos och rätt insatser i tid kan göra stor skillnad och bidra till att bevara din syn.