En diagnos av typ 1-diabetes innebär ofta flera utmaningar när det gäller kosten. Att dessutom leva med både diabetes och celiaki kan göra varje måltid till en daglig utmaning. Enligt American Diabetes Association drabbas en av 20 personer med typ 1-diabetes även av celiaki – jämfört med en av 250 personer i den allmänna befolkningen, inklusive de med typ 2-diabetes.
Båda sjukdomarna är autoimmuna. Vid typ 1-diabetes kan kroppens bukspottkörtel inte reglera blodsockret korrekt, vilket gör att energi från maten måste hanteras noggrant. Vid celiaki reagerar kroppen negativt på gluten, ett protein som finns i vete, korn, havre och råg. Att kombinera båda kostkraven kräver planering, men med rätt kunskap går det utmärkt att äta varierat och gott.
Glutenhaltiga livsmedel är ofta rika på kolhydrater, men glutenfria produkter kan också innehålla mycket kolhydrater. Därför är det avgörande att läsa innehållsförteckningen noga. Var uppmärksam på dolda sockerarter samt produkter som kan innehålla spår av vete, korn, havre och råg.
Naturligt glutenfria livsmedel som frukt, grönsaker, kött, baljväxter och mejeriprodukter kan ingå i kosten, men tänk på att vissa av dessa – särskilt vissa frukter och rotfrukter – innehåller mycket stärkelse och därmed påverkar blodsockret. Kom också ihåg att vetefria produkter inte alltid är glutenfria. När du letar efter fullkornsersättningar är brunt ris, quinoa, amarant och bovete utmärka alternativ för personer med både typ 1-diabetes och celiaki.
Korskontaminering är en verklig risk när man lever med celiaki. Om fler personer bor i hushållet kan det vara klokt att ha separata behållare för dressinger och smaksättare, och kanske till och med en egen brödrost som inte delas med resten av familjen.
När det gäller matlagning, särskilt bakning, finns det flera bra mjölalternativ: majsstärkelse, potatisstärkelse, pilrotmjöl, rismjöl, tapioka och majsmjöl. Med dessa kan du baka glutenfritt samtidigt som du håller koll på kolhydratinnehållet.
För personer som lever med typ 1-diabetes och celiaki är välbalanserade måltider avgörande. Lunch och middag kan bestå av ett protein som kyckling eller fisk, grönsaker samt en komplex kolhydrat som brunt ris eller en mindre portion quinoapasta – med frukt som efterrätt. En sådan måltid uppfyller kraven vid diabetes och undviker samtidigt de tarmproblem som celiaki kan orsaka.
Frukosten kan bestå av glutenfria eller kolhydratfattiga flingor, våfflor, muffins och frukt. Mellanmål med frukt eller till och med popcorn kan dämpa hungerkänslorna mellan måltiderna utan att ställa till med blodsockret.
Att äta ute kan vara knepigare. Undvik friterad mat som pommes frites, tacoskal och alla panerade rätter, eftersom de ofta innehåller gluten. Sojasås är en vanlig gömd vetekälla. Tveka inte att fråga serveringspersonalen om ingredienserna i soppor och såser eller hur köttet har tillagats – de flesta restauranger hjälper gärna till.
Glöm inte att regelbundet följa upp din kost tillsammans med läkare eller dietist. En individanpassad kostplan gör det betydligt lättare att hantera båda sjukdomarna i vardagen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online