Kolhydrater ger kroppen glukos som tillsammans med hormonet insulin omvandlas till energi. Vid diabetes produceras antingen för lite insulin, eller så kan kroppen inte använda insulinet på rätt sätt. Resultatet blir ett överskott av glukos i blodet. Blodsockernivåer som ligger för högt eller för lågt kan leda till allvarliga komplikationer, både på kort och lång sikt. För att hålla blodsockret stabilt krävs därför en strikt kombination av kost, motion och medicinering.
Typ 1-diabetes, tidigare ofta kallad ungdomsdiabetes, orsakas av att kroppens eget immunförsvar angriper de insulinproducerande betacellerna i bukspottskörteln. Med tiden slutar bukspottskörteln helt att producera insulin. Sjukdomen går att behandla, men den kan i dagsläget inte botas.
Typ 2-diabetes är den vanligaste formen och drabbar oftast vuxna. Den orsakas i de flesta fall av övervikt och fysisk inaktivitet. Antingen producerar bukspottskörteln för lite insulin, eller så kan kroppen inte utnyttja insulinet effektivt. Till skillnad från typ 1-diabetes kan typ 2-diabetes ofta gå i remission genom viktnedgång och regelbunden motion i vardagen.
Det finns flera olika metoder för måltidsplanering vid diabetes, och gemensamt för dem alla är att de begränsar intaget av tillsatt socker och kontrollerar kolhydratintaget. Utbytesprogrammet passar särskilt bra för personer med typ 2-diabetes, eftersom det bygger på det totala dagliga kaloriintaget – något som enkelt kan anpassas för att uppnå viktnedgång.
American Diabetes Association har tagit fram en särskild kostpyramid för diabetes som ligger till grund för utbytesdieten. Livsmedlen delas in i sex grupper: stärkelserik mat, frukt, mjölkprodukter, fett, grönsaker samt kött och protein. För varje livsmedel anges exakta portionsstorlekar samt antalet rekommenderade portioner per dag. Programmet kallas utbytesprogrammet eftersom du fritt kan byta ut livsmedel mot varandra inom samma grupp. En portion stärkelserik mat kan till exempel motsvara en skiva bröd, en fjärdedels bagel eller en halv engelsk muffin.
Rådfråga alltid en nutritionist eller dietist för att ta reda på hur många portioner du behöver från varje grupp och hur de bäst fördelas över dagen.
En frukost inom ramen för en 1 500-kaloriersutbytesdiet kan bestå av två portioner stärkelserik mat, en portion frukt, en portion mjölk och en portion fett. Med hjälp av en utbyteslista kan detta bli tre fjärdedels kopp cornflakes med en kopp lättmjölk, en skiva rostat bröd med en tesked margarin och en liten banan.
Lunchen kan innehålla cirka 60 gram proteinrik mat, två portioner stärkelserik mat, en grönsak och en fettportion. Middagen kan bestå av cirka 85 gram proteinrik mat, två portioner stärkelserik mat, en fettportion, två grönsaker och en frukt.
Det är viktigt att fördela kolhydratintaget jämnt över dagen för att undvika kraftiga blodsockertoppar efter måltiderna. Därför innehåller en utbytesdiet vanligtvis två till tre mellanmål utöver de tre huvudmåltiderna. Ett eftermiddagsmellanmål kan till exempel bestå av en portion mjölk, en grönsak och en fettportion, medan ett kvällsmellanmål kan bestå av en portion bröd och en proteindel. Kvällsmellanmålet innehåller medvetet mer kolhydrater för att ge kroppen tillräckligt med energi fram till frukosten nästa morgon.
Oavsett vilken kostmodell du väljer – rådfråga alltid en nutritionist, dietist eller annan vårdpersonal innan du påbörjar en ny diet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online