När du äter kolhydrater bryts de ner i tunntarmen till enkla sockerarter, främst glukos. Glukosen tas upp genom tarmväggen och transporteras ut i blodet. Men vad händer sedan om blodet redan innehåller mycket glukos? Här förklarar vi steget för steg hur kroppen hanterar situationen, illustrerat som ett flödesdiagram.
Steg 1: Glukospartikeln absorberas från tunntarmens tarmvilli ut i blodkapillärerna.
Steg 2: Koncentrationen av glukos i blodet stiger över normalnivån.
Steg 3: Betacellerna i bukspottkörtelns Langerhanska öar känner av den höga blodsockernivån.
Steg 4: Bukspottkörteln utsöndrar hormonet insulin i blodet.
Steg 5: Insulin gör att kroppens celler (framför allt muskel- och fettceller) ökar sitt upptag av glukos från blodet.
Steg 6: I levern och musklerna omvandlas överskottsglukos till glykogen och lagras.
Steg 7: Blodglukosnivån sjunker tillbaka till sitt normala värde, och insulinutsöndringen minskar.
Tunntarm → Blodbana → Högt blodsocker upptäcks → Insulin frisätts → Celler tar upp glukos → Glukos lagras som glykogen → Normalt blodsocker återställs
Insulin fungerar som kroppens viktigaste blodsockersänkande hormon. Det låser upp cellmembranen så att glukos kan passera in i cellerna. Utan insulin skulle glukospartikeln bli kvar i blodet, vilket är fallet vid diabetes typ 1. Hos friska människor sker denna reglering automatiskt genom en negativ återkopplingsmekanism: högt blodsocker stimulerar insulinfrisättning, vilket sänker blodsockret tills systemet återgår till jämvikt.
Om glykogenlager i lever och muskler redan är fulla kan överskottsglukos även omvandlas till fett och lagras i fettvävnaden. På så sätt ser kroppen till att ingen energi går förlorad, samtidigt som blodsockernivån hålls inom ett smalt och livsnödvändigt intervall.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online