Det finns många olika anledningar till varför vi når efter mellanmål, och de flesta av dem har ingenting med verklig hunger att göra. Mellanmål är dessutom lättillgängliga och kräver sällan någon förberedelse alls. Problemet är att frekvent småätande lätt leder till viktökning. Nästa gång du står och funderar på glass, kakor eller chips – stanna upp och identifiera varför du egentligen känner dig lockad av just den maten.
När du är glad, ledsen, frustrerad eller arg kan känslorna utlösa ett plötsligt behov av att småäta. Ofta är det de onyttiga alternativen som lockar mest. Enligt WebMD uppstår känslomässigt ätande typiskt när vi söker tröst eller försöker fylla ett inre tomrum. Vissa livsmedel gör oss faktiskt tillfälligt på bättre humör – choklad innehåller exempelvis signalsubstansen serotonin, som lyfter sinnet, och stimulerar även frisättningen av endorfiner, vilket ger en kortvarig känsla av eufori. Den vanliga konsekvensen? En obehaglig känsla av skuld när påsen är tom.
Många äter mellanmål av ren uttråkning. När det inte finns något annat att göra kan det kännas som en perfekt aktivitet att öppna en påse potatischips – trots att du kanske inte är det minsta hungrig. Att äta sent på kvällen eller framför tv:n är en annan vanlig vana som bidrar till viktökning. När du tittar på tv fokuserar du nämligen inte på vad du äter eller hur mycket. Risken är stor att hela påsen är slut innan du hunnit märka det, istället för att nöja dig med en liten handfull. Ett bra tips är att ägna dig åt hobbyer och andra sysselsättningar som håller händerna och tankarna sysselsatta.
Sug ligger bakom många spontana mellanmålstillfällen. Om din kost domineras av processad mat och enkla kolhydrater – som vitt ris, vitt bröd, bakelser, kakor och tårtor – är risken stor att du drabbas av återkommande cravings. Dessa livsmedel smälter snabbt och får blodsockret att rasa, vilket ger en kort energitopp följt av trötthet och orkeslöshet. Resultatet blir att du snart är hungrig igen och får ännu mer sug. Bry den onda cirkeln genom att välja mättande mellanmål som grekisk yoghurt, pistaschnötter eller hårdkokta ägg.
När du utsätts för hög stress frisätter kroppen stresshormonet kortisol. Enligt The Natural Health Website for Women utlöser kortisol svårkontrollerade begär efter ohälsosam mat. Det är därför du plötsligt finner dig själv med en ask kakor eller en påse chips i famnen – och med tiden kan vikten börja öka. Ironiskt nog brukar stressätning få dig att må sämre än du gjorde från början. För att hålla stressnivåerna nere kan meditation, yoga eller djupandningsövningar göra stor skillnad.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online