Nederländarna har en genuin passion för mjölk och ost. Det är inte ovanligt att dricka fyra till sex glas mjölk om dagen. Utöver att främja en sund celldelning bidrar mjölk till starka ben, brosk, muskler och vävnader. Tillväxthormonerna hos kor liknar de mänskliga – både bovint och mänskligt protein innehåller 191 aminosyror, och insulinliknande tillväxtfaktor-1 består av 70 aminosyror hos såväl nötkreatur som människor. Holländska män dricker gärna stora glas mjölk på pubar, affärsmöten och sociala tillställningar.
En studie publicerad i American Journal of Clinical Nutrition år 2006 undersökte holländska kvinnor i sextioårsåldern som åt en modifierad version av den traditionella holländska kosten, bestående av mejeriprodukter, potatis, frukt, grönsaker och alkoholfria drycker. Resultaten visade en ökad livslängd på hela 30 procent jämfört med kvinnor som följde en medelhavsdiet.
År 2010 rapporterade Hogeschool van Amsterdam att den holländska kosten i genomsnitt består av 17 procent protein, 50 procent kolhydrater och 33 procent fett. Nederländarna äter näringsrika måltider från balanserade livsmedelsgrupper och hoppar sällan över någon måltid. Den dagliga kosten inkluderar bröd, potatis, rotfrukter, gröna grönsaker, fläskkött, nötkött och mejeriprodukter. Färsk och rökt fisk, som torsk och sill, äts två gånger i veckan.
Frukosten består ofta av bröd med ost, sylt eller skivat kallskuret. Lunchen ser ungefär likadan ut, kompletterad med en rå frukt eller grönsak, medan middagen består av potatis, grönsaker samt fisk eller kött.
Så tidigt som på 1300-talet använde Holland komjölk och fårmjölk för att tillverka ost. Den blöta och fuktiga jorden gjorde det svårt att odla vete, varför holländarna importerade råg och vete från baltiska spannmålsmagasin. Marken användes istället till betesdjur, vilket lade grunden för landets blomstrande mejeriindustri.
Tidiga holländska handelsflottor hemförde nya livsmedel och drycker, bland annat franska, italienska och spanska viner samt tyska och schweiziska ölsorter. Kryddor kom från Indien och kryddöarna, medan länderna kring Medelhavet bidrog med russin, dadlar, fikon och nötter. Mat konserverades genom rökning, torkning och inläggning. Te fördes hem från öster, och på 1700-talet började de första kaffehusen dyka upp.
Frukost och lunch består av fullkornsbröd med sylt, ost, proteinpålägg eller smör. Middagen innehåller kött eller fisk, ris eller potatis samt två till fyra sorters grönsaker. Som efterrätt rekommenderas frukt och yoghurt, och dagligen bör man äta två frukter. Tre mellanmål per dag kan bestå av frukt, morötter, fullkornsbröd, oliver eller nötter. Dessutom bör man dricka åtta glas vatten eller grönt te och motionera 30 minuter tre gånger i veckan.
Har man avvikit från planen under en dag krävs en så kallad balansdag dagen därpå. En balansdag innebär rikligt med vatten och grönt te samt ett av fyra alternativ: enbart äpplen, tre måltider bestående endast av bröd, enbart fruktjuice och smoothies med en fruktig yoghurtdrink till middag, eller tre 30-minuters träningspass kombinerade med den vanliga holländska dagskosten.
Holländska matstånd säljer snacks som skaldjur, stekt fisk, hackad lök och bitar av rå sill, eller pommes frites med majonnäs. Indonesiska, surinamesiska och marockanska invandrare har berikat den holländska smakpaletten med exotiska ingredienser. Snackbarer serverar ”kroket” – en friterad köttragout panerad i ströbröd – medan vietnamesiska gatuförsäljare erbjuder ”loempias”, alltså vårrullar, från sina gatukök.
Sent på kvällen är take-away-rätter populära, exempelvis ”shoarma” – en mellanösterliknande kebab med kryddat kött, salladsgrönsaker och stark sås, insvept i pitabröd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online