Hur olika livssituationer påverkar ditt matintag

Du har säkert märkt att olika situationer i livet ofta påverkar hur och vad du äter. Vissa situationer är helt vardagliga – till exempel när du precis har ätit middag och dina vänner ringer och bjuder med dig ut på en restaurang. Andra situationer återkommer gång på gång och kan i längden leda till hälsoproblem. Här går vi igenom de vanligaste faktorerna som styr ditt matintag.

Depression, ångest, stress och att äta för lite

Livssituationer som dödsfall hos en nära anhörig, slutet på en relation eller en vänskap kan orsaka depression, vilket i sin tur påverkar ditt matintag. När en person känner sig deprimerad eller ångestfylld kan ätandet kännas som det sista hen orkar med, på grund av illamående eller en tom, klumpig känsla i magen. Stressiga situationer kan ge samma effekt. Ibland kan en stressad person vara så upptagen av sin situation att hen helt enkelt glömmer bort att äta. Detta är särskilt vanligt bland studenter under tentaperioder.

Att äta ensam eller i sällskap

Om du är som de flesta äter du mer när du umgås med vänner. Det beror ofta på att du är på gott humör, är upptagen av samtalet och inte lägger märke till kroppens signaler om mättnad. Familj och vänner beställer dessutom ofta in mer mat på restaurang eller lagar extra mycket hemma vid festliga tillfällen. En annan situation som ökar matintaget är tävlingsinriktat ätande mellan vänner, något som framför allt förekommer bland unga män.

Restaurangbesök och situationsbaserat ätande

Att äta ute påverkar ditt matintag på flera sätt – inte minst vad du beställer. Du kanske försöker äta hälsosamt och väljer därför något nyttigt från menyn, som en sallad. Problemet är att salladen kan innehålla fler kalorier än huvudrätter som hamburgare. Dessutom serveras ofta stora portioner, vilket gör att du äter upp hela rätten trots att portionen kan vara dubbelt så stor som du normalt skulle konsumera. Är du ute med vänner kan de dessutom övertala dig att dela en efterrätt, vilket innebär att du äter mer än du hade planerat.

Tillfälle att äta och överätning

Vissa personer är så kallade "ätmöjlighetsjägare" och kan ha en tvångsmässig relation till mat. Befinner du dig i en situation där det finns gott om mat kan du äta en hel måltid även om du inte är hungrig. Ett typiskt exempel är någon som precis har ätit lunch när en kollega tar med gratis lunch till hela kontoret. Eftersom maten är gratis äter personen en extra måltid trots att hen inte behöver den. Långvarig överätning kan orsaka allvarliga hälsoproblem som diabetes och högt kolesterol.

Träning och förändringar i kosten

Har du nyligen börjat träna kan du märka att du blir hungrigare, eftersom du förbränner fler kalorier än din kropp är van vid. Att inleda ett nytt träningsprogram kan alltså leda till att du äter mer. Att hålla dig väl hydrerad under passet kan dock minska hungerkänslan. Slutar du tvärtom träna minskar ofta hungern, eftersom kroppen inte längre förbrukar lika mycket energi – vilket kan leda till att du äter mindre.

Ekonomi och kost

Hamnar du i en ekonomiskt instabil situation kan det bli svårt att äta ordentligt. Hur du hanterar situationen avgör dina matvanor. Du kan välja att minska mängden mat men behålla kvaliteten – vilket dock riskerar att bli undereating. Ett annat alternativ är att byta ut dyrare mat mot billigare, kaloririkare produkter, vilket kan leda till viktuppgång. Du kan också sluta äta ute och laga all mat hemma, vilket kan vara både billigare och hälsosammare – beroende på vad du lagar.