Vita blodkroppar, även kallade leukocyter, spelar en central roll i kroppens försvar genom att bekämpa infektioner och stötta immunsystemet. Det finns två huvudtyper av leukocyter: granulocyter, som innehåller synliga granuler i sin cytoplasma, och agranulocyter, som saknar dessa granuler.
Vita blodkroppar bildas från odifferentierade stamceller som kallas hematopoetiska stamceller. Dessa mångsidiga celler har förmågan att utvecklas till alla typer av blodceller – både röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. Stamcellerna är lokaliserade i benmärgen, där den största delen av blodbildningen (hematopoesen) äger rum.
De hematopoetiska stamcellerna är självförnyande och bibehåller sin förmåga att dela sig under hela livet. De producerar enorma kvantiteter blodceller varje dag. Även om de bara utgör cirka 1/50 000 av alla celler i benmärgen kan de generera upp till 100 biljoner nya blodceller dagligen – ett imponerande exempel på kroppens regenerativa kapacitet.
Vita blodkroppar utgör kroppens främsta försvar mot infektioner och vävnadsskador. De kallas effektorceller och har två viktiga uppgifter: de dödar inte bara oönskade organismer som bakterier och virus, utan fungerar också som städare som avlägsnar skadade och döende celler från kroppen.
Leukocyterna förflyttar sig genom så kallad amöboid rörelse, vilket innebär att de kan ändra form för att ta sig framåt. Tack vare denna förmåga kan de tränga igenom blodkärlens väggar, penetrera vävnader för att bekämpa infektioner på plats, och därefter återvända till blodomloppet.
Bland granulocyterna finns neutrofiler, eosinofiler och basofiler, vilka bland annat deltar i bekämpningen av bakterier, parasiter och allergiska reaktioner. Agranulocyterna omfattar lymfocyter, som är avgörande för det specifika immunförsvaret, samt monocyter, som utvecklas till makrofager med förmåga att förtära stora partiklar och mikroorganismer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online