Gurkmeja är en flerårig blommande växt med stora gröna blad som tillhör ingefärfamiljen. Dess rötter, eller jordstammar, har länge skördats både som krydda och som färgämne. I cirka 4 000 år har gurkmeja också använts flitigt som läkeväxt mot en rad olika sjukdomar och åkommor. Medan moderna djurstudier bekräftar dess möjliga användning vid behandling av många sjukdomar, har forskning på människor visat särskilt positiva resultat när det gäller effekten på kolesterol.
Kolesterol finns i kroppens celler och är ett fettliknande, vaxartat ämne som kroppen använder till många olika ändamål. En av dess viktigaste funktioner är att bygga upp cellväggarnas ytterskikt och bilda myelinhöljen som skyddar de perifera nerverna. Levern är den främsta källan till kolesterol i kroppen. När kolesterolet lämnar levern sker detta i små paket som kallas lipoproteiner – invändigt sammansatta av fett och utvändigt av proteiner. Det finns två typer av kolesterol: HDL, det "goda" kolesterolet, och LDL, det "onda" kolesterolet. Komplicerat nog behöver kroppen båda typerna för att fungera bra. Producerar kroppen dock för mycket blir den i riskzonen för att utveckla hjärtsjukdom.
Preliminära studier tyder på att gurkmeja kan bidra till att förebygga ateroskleros – ansamlingen av plack som begränsar blodflödet i artärerna och kan leda till hjärtinfarkt och stroke. När gurkmeja äts tillsammans med en måltid antas den få kolesterolkällorna i maten att klumpa ihop sig, vilket gör dem svårare för kroppen att absorbera.
Enligt en studie från 2007 av D. Peschel m.fl., publicerad i Journal of Nutritional Biochemistry, beror gurkmejans kolesterolsänkande effekter på kryddans verksamma beståndsdel curcumin. Forskning visar att curcumin är ett signalmolekyl som kommunicerar med gener i levercellerna och instruerar dem att öka produktionen av mRNA (budbärarproteiner), vilka i sin tur styr bildningen av receptorer för LDL-kolesterol, det "onda" kolesterolet. Med fler LDL-receptorer kan levercellerna rensa bort mer LDL-kolesterol från kroppen.
Forskare har upptäckt att curcumin – ämnet som ger gurkmejan dess djupt gula färg – förändrar hur gener uttrycks när de ingår i kolesterolmetabolismen. Forskarna undersökte dessa förändringar med hjälp av en mänsklig levercell som modell.
Levercellerna som behandlades med curcumin uppvisade en ökning av mRNA för LDL-receptorer med upp till sju gånger högre koncentration än utan curcumin. Denna ökning antydde att curcumin sannolikt leder till ett högre upptag av LDL-kolesterol i blodplasma, vilket i sin tur hjälper kroppen att göra sig av med mer av det onda kolesterolet. Dessutom visade curcuminet ingen toxicitet för levercellerna. Forskarna drog slutsatsen att curcuminet aktivt bidrog till kolesterolmetabolismen.
Redan 1992 rapporterade forskning publicerad i Indian Journal of Physiology and Pharmacology att en mindre grupp försökspersoner som intog 500 mg curcumin per dag i sju dagar fick en total sänkning av sitt kolesterol med 11,63 procent, samtidigt som deras HDL, det goda kolesterolet, ökade med hela 29 procent.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online