Kreatin är ett naturligt förekommande ämne som hjälper till att försörja nerv- och muskelceller med energi. Ämnet används ofta som kosttillskott av bodybuilders och idrottare för att öka muskelmassan och underlätta intensiva träningspass. Men kreatin är inte bara för elitidrottare – här går vi igenom hur ämnet fungerar, dess historia och vad du bör tänka på innan du börjar använda det.
Kreatin syntetiseras naturligt av människokroppen från tre olika aminosyror: glycin, arginin och metionin. Biosyntesen står för ungefär hälften av det kreatin som finns i kroppen, medan resten kommer från kosten, exempelvis kött och fisk.
Tillsammans med enzymet kreatinkinas hjälper kreatin till att hålla ATP/ADP-kvoten hög i de delar av cellen där energi behövs. En hög ATP/ADP-kvot är avgörande för att cellerna ska kunna fungera optimalt under perioder med högt energibehov.
ATP (adenosintrifosfat) är naturens främsta sätt att lagra och utnyttja energi. Kroppen använder ATP för nästan alla former av arbete och fysisk ansträngning, men särskilt under perioder med hög energiförbrukning – som vid löpträning eller styrketräning.
Kreatin fungerar som ett slags buffert i systemet. Det hjälper till att snabbt ladda upp och fylla på ATP-lagren innan de hinner ta slut, vilket gör att musklerna kan arbeta hårdare och längre. Förespråkare för kreatintillskott – vanligtvis i form av kreatinmonohydrat eller kreatinetylester – hävdar att det är användbart inte bara för bodybuilders och tävlingsidrottare, utan för alla som tränar regelbundet.
Intresset för kreatin som tillskott väcktes redan 1912, när forskare vid Harvard upptäckte att intag av kreatin kunde höja nivåerna i muskelvävnaden.
Det stora genombrottet kom dock efter OS 1992, då flera tidnings- och tidskriftsartiklar rapporterade att ett antal guldmedaljörer – däribland två sprinters – hade använt kreatin som en del av sin träningsupplägg inför spelen. Sedan dess har popularitet bara ökat.
År 1998 introducerades en ny typ av tillskott som kombinerade kreatin med en hög halt kolhydrater och alfa-liponsyra, vilket visats kunna öka kreatinnivåerna i muskelvävnaden ytterligare.
Kreatin används framför allt av personer som vill öka sin muskelmassa och sin styrka. Forskning visar att förhöjda kreatinnivåer kan öka muskelkraften, särskilt vid korta och intensiva träningspass.
Aktuella studier tyder på att korttidsanvändning av kreatin inte ger några allvarliga biverkningar, och pågående forskning har dragit slutsatsen att långtidsanvändning inte heller verkar innebära några betydande hälsorisker för friska individer.
Muskelkramp har dock kopplats till kreatinanvändning, vilket gör att god vätskebalans är extra viktigt under användningsperioden. Drick gärna mer vatten än vanligt när du tar kreatin.
Dessutom har kreatintillskott visats öka koncentrationen av kreatin i urinen, vilket i teorin kan belasta njurarna – antingen genom direkt påverkan på njurtubuli (där urinen bildas) eller genom ökad risk för njursten. Experiment med råttor har också antytt att kreatin kan påskynda tillväxten av cystor vid polycystisk njursjukdom.
Tips: Har du någon form av njurproblem eller annan underliggande sjukdom bör du alltid rådfråga läkare innan du påbörjar användning av kreatintillskott.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online