HGH, eller humant tillväxthormon, är ett hormon som produceras av hypofysen och som är avgörande för kroppens tillväxt och mognad. Produktionen är som högst under barndomen och tonåren, men hormonet spelar även i vuxen ålder en viktig roll för muskelmassa, ämnesomsättning och cellförnyelse.
Om för lite HGH bildas under uppväxtåren kan resultatet bli dvärgväxt eller andra tillväxtrubbningar. Låga nivåer av HGH kan också leda till tunnare hud, ökad fettansamling och minskad muskelmassa. Omvänt kan för höga nivåer ge upphov till jätteväxt eller akromegali – en sjukdom som innebär att händer, fötter och ansiktsdrag förstoras.
Syntetiskt HGH används ibland som läkemedel för att behandla tillstånd där kroppen inte producerar tillräckligt med eget hormon. Men precis som alla läkemedel kan behandlingen medföra biverkningar som är viktiga att känna till innan påbörjad terapi.
De två vanligaste biverkningarna vid HGH-behandling är ledvärk och vätskeansamling i kroppen. Dessa besvär blir ofta lindrigare om dosen sänks, vilket är skäl att alltid kontakta sin läkare om symtomen uppstår. Studier har genomförts för att kartlägga biverkningar hos barn, vuxna och äldre. Personer som faktiskt lider av brist på tillväxthormon och får behandling på recept brukar i allmänhet inte drabbas av allvarliga biverkningar.
HGH kan ge magen ett utspätt och uppblåst utseende. Detta är mest troligt när hormonet används i syfte att bygga muskler, till exempel inom bodybuilding, där doserna ofta ligger över de medicinskt rekommenderade nivåerna. Vid korrekt ordinerad behandling är dock bukutspänning ovanlig.
Akromegali är ett tillstånd som kännetecknas av onormal benstillväxt, främst i ansikte, händer och fötter. Sjukdomen orsakas inte specifikt av syntetiskt tillväxthormon, men HGH-behandling kan påskynda utvecklingen hos vissa personer, särskilt hos dem som redan har en benägenhet att insjukna. Därför görs ofta noggranna undersökningar innan behandling inleds.
Karpaltunnelsyndrom uppstår när en nerv i handleden kommer i kläm. Det kan leda till smärta, stickningar och domningar, svaghet samt svårigheter att greppa föremål ordentligt med den drabbade handen. Om tillväxthormon inte tas enligt läkarens anvisningar kan karpaltunnelsyndrom uppstå som en biverkning av HGH.
Hypoglykemi är det motsatta tillståndet till diabetes. Vid diabetes räcker inte insulinet till, vilket leder till farligt höga blodsockervärden. Vid hypoglykemi finns däremot ett överskott av insulin samtidigt som blodsockernivån blir för låg. Personer som tar tillväxthormon riskerar att drabbas av hypoglykemi eftersom HGH kan öka mängden insulin i kroppen. Symtom på lågt blodsocker inkluderar yrsel, trötthet, skakningar och koncentrationssvårigheter.
För friska vuxna som använder tillväxthormon utan medicinsk indikation, exempelvis i anti-ageing-syfte eller för prestandaförbättring, är risken för negativa effekter betydligt större. En möjlig biverkning är ledvärk som liknar artrit, vilken kan utvecklas när lederna håller kvar vätska. Muskelvärk kan också förekomma.
Friska män som tar HGH kan drabbas av gynekomasti, det vill säga en ökad tillväxt av bröstkörtelvävnad. En annan vanlig biverkning hos friska vuxna är svullnad i armar och ben till följd av vätskeansamling. Dessutom finns forskning som tyder på långvarig överanvändning kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom och insulinresistens.
Tillväxthormon är ett viktigt läkemedel för personer med dokumenterad HGH-brist, men behandling bör alltid ske under läkares överinseende. Användning utan medicinsk grund medför onödiga risker, från ledbesvär och vätskeretention till mer allvarliga tillstånd som akromegali och hypoglykemi. Kontakta alltid vårdpersonal innan du överväger HGH-behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online