Ginseng är en växt som förekommer i tre grundläggande varianter i det vilda. Olika delar av växten används till olika ändamål, och kombinerade växtdelar används både i teer och för medicinska syften. Det vetenskapliga namnet på den amerikanska varianten är Panax quinquefolius, medan den asiatiska varianten bär namnet Panax ginseng. Själva namnet ginseng kommer från de kinesiska orden "ren shen", som betyder "människa" och "ört".
Ginseng upptäcktes för första gången för cirka 3 000 år sedan i de norra bergstrakterna av Manchuriet i Kina. Ursprungligen användes den som föda. Roten liknar, precis som det kinesiska namnet antyder, en människokropp, och man trodde att att äta den kunde driva bort onda andar samt skapa lycka, energi och ett långt liv.
Kinas kejsare är kända för att ha haft en djup vördnad för ginsengroten. De erbjöd sig att betala roten viktvärd i guld, vilket ledde till att en helt ny industri växte fram vid den tiden. Än idag hyllas ginseng för sina medicinska egenskaper, och den säljs fortfarande till mycket höga priser – ofta runt 400 dollar per pund (ungefär 800 kronor per kilo), beroende på vilken typ av rot som köps.
Amerikansk och koreansk ginseng är de två grundläggande naturliga typerna av ginseng. Det finns även en sibirisk variant, men denna har visat sig inte vara en äkta ginseng. Den sibiriska varianten tillhör istället släktet Eleutherococcus och kallas därför ofta eleuthero eller sibirisk ginsengtrots sitt namn.
Största delen av den ginseng som odlas i USA idag produceras och skördas i Wisconsin. Wisconsin-ginseng anses vara bland de allra bästa när det gäller kvalitet och styrka, och exporteras till och med till asiatiska länder.
Amerikansk ginseng marknadsförs både på grossist- och detaljhandelsnivå i olika kategorier. Vild ginseng är den mest eftertraktade varianten. Utöver den finns även vildsimulerad ginseng, skogsodlad ginseng och kultiverad ginseng. Skillnaden ligger främst i hur växten växt upp: vild ginseng växer helt fritt i naturen, medan vildsimulerad ginseng sås ut i skogsmiljö men får utvecklas utan mänsklig skötsel, och kultiverad ginseng odlas under kontrollerade förhållanden på åkrar.
Ginsengrötter är knotiga och vridda. De ser något träiga ut och har tillväxtringar som kan användas för att fastställa rotens ålder. Runt rotens halsparti finns små tofsar. Rötterna tar många år på sig att växa och utvecklas – ju äldre roten är, desto större är den, och desto potentare sägs den vara.
Växtens blad har en frodig grön färg och liknar murgrönans blad. Växten bär också röda bär, som ibland används för att identifiera mogna plantor.
Det vetenskapliga släktnamnet panax kommer från grekiskan och betyder "allt läkande". Varje del av ginsengväxten används på olika sätt. Rötterna är mest värdefulla och används i läkemedel tack vare sina oljor, eller malda till pulver som fylls i kapslar. Hela växten används vid tillverkning av teer.
Ginseng beskrivs som ett adaptogen – ett icke-giftigt ämne som stärker hela kroppens motståndskraft mot stress. Det sägs få en person att känna sig pigg och energifylld, och ginseng tros även kunna förbättra minne och inlärningsförmåga.
Ginseng har rekommenderats som behandling vid olika åkommor, exempelvis baksmälla, svaghet efter förlossning, sämre idrottsprestationer, stress och impotens. Vetenskaplig forskning om effekterna är dock blandad, och det rekommenderas alltid att rådfråga läkare innan ginseng används som kosttillskott, eftersom det kan interagera med vissa läkemedel.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online