Monolaurin, även känt som glycerolmonolaurat, är ett ämne med breda antimikrobiella egenskaper. Det förekommer naturligt i modersmjölk och hos ett fåtal växter, och inga allvarliga biverkningar är kända. Många anhängare använder monolaurin som ett naturligt alternativ till antibiotika och antivirala läkemedel mot sjukdomar som sträcker sig från influensa och borrelia till herpes.
Monolaurin finns med på den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten FDA:s lista över ämnen som allmänt erkänns som säkra – så kallad GRAS-status – för användning som livsmedelstillsats. Denna status innebär att ämnet inte har orsakat allvarliga problem hos människor när det konsumerats i små eller måttliga mängder. På produktetiketter anges ämnet som glycerolmonolaurat, där det fungerar som emulgeringsmedel i bland annat glass och kosmetika.
FDA har dock inte utvärderat monolaurins säkerhet eller effekt för medicinsk användning. Enligt vissa patienter skulle monolaurin hjälpa mot eller förebygga tillstånd som autism, kroniskt trötthetssyndrom, influensa, bihåleinflammation, hepatit C, herpes, hiv/aids, borrelia, tånagelsvamp och ulcerös kolit. Dessa påståenden saknar dock fullständig vetenskaplig bekräftelse.
Kliniska studier har visat att monolaurin kan förebygga hud- och vaginalinfektioner samt hämma tillväxten av en rad bakterier, svampar, mögelsvampar och virus. I laboratoriemiljö har monolaurin även försvagat hiv-1, men dess förmåga att förebygga överföring av immunsupprimerande virus har hittills endast demonstrerats hos rhesusapor.
En forskargrupp från University of Minnesota under ledning av P.M. Schlievert rapporterade i tidskriften Antimicrobial Agents and Chemotherapy (mars 1992) att monolaurin hämmade stammar av streptokocker och stafylokocker som orsakar toxisk chock.
I liknande forskning, publicerad i oktober 2007 i Journal of Drugs in Dermatology, skrev filippinska forskare att känsligheten för grampositiva Staphylococcus aureus, Streptococcus spp. och koagulasnegativa stafylokocker samt gramnegativa E. vulneris, Enterobacter spp. och Enterococcus spp. vid en koncentration av 20 mg/ml monolaurin var 100 procent.
Senare visade Schlievert och hans minnesotakolleger att monolaurin förebyggde akut infektion med simianskt immunbristvirus (SIV) hos honor av rhesusapor. Ämnet verkade genom att minska uttrycket av SIV-toxiner och dämpa inflammation i vaginalväggarna. Forskarna skrev i Nature (23 april 2009) att deras fynd – att störningen av de medfödda värdsvaren som rekryterar de målzeller som krävs för en systemisk infektion – öppnar en lovande ny väg för utvecklingen av effektiva åtgärder för att blockera mukosal överföring av hiv-1.
Monolaurin finns i human modersmjölk som en beståndsdel av laurinsyra. Kommersiella monolaurinprodukter innehåller vanligen monolaurinsyra som framställts ur bittermelon, kokosnöt eller sågpalm.
Olika produkter har olika doseringsanvisningar. Läs alltid etiketten noggrant innan du börjar använda någon form av monolaurin.
Rådfråga din läkare om du är gravid eller tar andra läkemedel. Även om inga allvarliga biverkningar eller interaktioner är kända kan din läkare ha invändningar, och information om din användning av naturmedel är värdefull om du drabbas av hälsoproblem oavsett orsak.
Tar man för mycket monolaurin kan influensaliknande symtom som feber och värk i kroppen uppstå. Att sänka dosen brukar lösa problemen, men kontakta din vårdgivare om symtomen är svåra eller kvarstår längre än en vecka.
De flesta hälsokostbutiker har monolaurinprodukter i sitt sortiment. Läs alltid ingrediensförteckningen innan köp för att försäkra dig om att produkten inte innehåller aktiva ämnen eller tillsatser som du är allergisk mot eller som kan interagera med dina andra läkemedel.
Med-Chem Laboratories, tillverkaren av varumärkesprodukten Lauricidin, hävdar att deras produkt är originalet på marknaden och har varit föremål för kliniska tester sedan 1966.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online