Probiotika är nyttiga levande mikroorganismer som finns naturligt i din mag- och tarmkanal. De bidrar till att hålla matsmältningssystemet friskt genom att motverka tillväxten av skadliga bakterier. På grund av sina hälsofördelar kallas probiotika ofta för "godartade bakterier".
Många människor använder probiotiska produkter för att förbättra matsmältningen eller lindra besvär som diarré, laktosintolerans, irritabel tarm (IBS), Crohns sjukdom och svampinfektioner.
Probiotika säljs som kosttillskott i hälsokostbutiker, men det går även att få i sig via vissa livsmedel. Här är de bästa matkällorna med probiotika.
När du köper livsmedel rika på probiotika är det klokt att läsa produktens etikett noggrant. Det finns två huvudgrupper av probiotiska bakterier: Lactobacillus och Bifidobacterium. Varje grupp omfattar flera olika arter, och varje art består i sin tur av olika stammar.
Bland de vanligaste probiotiska mikroorganismerna återfinns Lactobacillus acidophilus, Bifidobacterium bifidus samt jästsvampen Saccharomyces boulardii.
Flera populära yoghurtmärken innehåller probiotika. Ett exempel är Dannons Activia, som innehåller Bifidobacterium animalis – en probiotisk bakterie som kan snabba upp matsmältningen. När du handlar yoghurt bör du leta efter produkter där förpackningen anger att de innehåller "levande" eller "aktiva" kulturer. Det betyder att produkten innehåller levande och aktiva bakterier som gynnar din maghälsa.
De probiotiska bakterierna i yoghurt inkluderar bland annat Lactobacillus bulgaricus, Lactobacillus acidophilus, Streptococcus thermophilus och bifidobakterier.
Kefir är en krämig mjölkdryck som liknar yoghurt. Den innehåller probiotiska stammar som sällan finns i vanlig yoghurt, exempelvis Lactobacillus caucasicus.
Vissa utvalda ostar innehåller också probiotika, bland annat Krafts LiveActive-naturosts snacks (som innehåller den probiotiska bakterien Bifidobacterium lactis) samt Iavarone Bros Specially Selected Amish Yogurt Cheese (tillverkad med levande probiotiska kulturer av Lactobacillus acidophilus och bifidobakterier). Även blåmögelost och andra lagrade ostar kan vara goda källor till probiotika.
Ostar rika på probiotika märks ofta med texter som "levande kultur", "aktiv kultur" eller "probiotika" på förpackningen.
Fler mejeriprodukter med högt probiotikainnehåll är acidofilusmjölk och kärnmjölk (filmjölk). Precis som yoghurt, kefir och ost framställs dessa produkter genom jäsning – en process där mjölksyrabakterier bryter ner laktos (mjölksocker) till mjölksyra. Acidofilusmjölk odlas med den probiotiska bakterien Lactobacillus acidophilus, medan kärnmjölk ofta kultiveras med Streptococcus lactis.
Vissa fermenterade livsmedel utan mejeriprodukter är också rika på probiotika. Exempel är surkål (fermenterad vitkål), kimchi (koreansk kryddstark fermenterad kål), tempeh (ett fermenterat sojaböneprodukt) och sojasås.
De probiotiska bakterierna i dessa livsmedel inkluderar Lactobacillus plantarum, Lactobacillus brevis och Lactobacillus acidophilus.
Kom dock ihåg att kontrollera etiketterna när du köper fermenterade produkter – leta efter formuleringar som "levande kulturer" eller "aktiva kulturer". Många kommersiella märken av fermenterade livsmedel, såsom surkål, har nämligen pasteuriserats och innehåller därför inte längre några probiotiska bakterier.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online