Makrobiotisk kost bygger på principen om lokalt odlade och säsongsanpassade livsmedel. Vissa anhängare äter fisk, men många är strikt vegetariska eller veganska. Eftersom kosten är ganska restriktiv är det viktigt att sätta sig in i dess näringsmässiga konsekvenser innan man börjar. Doktor Andrew Weil rekommenderar att man följer makrobiotisk kost under läkares överinseende och att man uppmärksammar varje tecken på näringsbrist.
De främsta hälsofarorna kopplas till avsaknaden av animaliskt protein, vilket kan leda till brist på vitaminer och mineraler. Sådana brister kan i sin tur orsaka cirkulationsrubbningar, problem med skelettet samt hjärt- och kärlsjukdomar.
Enligt makrobiotisk filosofi blir människan sjuk på alla nivåer när hon äter livsmedel som inte kommer från den region där hon bor. Idén är att bringa personen i samklang med årstiderna och livets grundläggande rytmer. Kostformen har sitt ursprung i Japan och bygger på fullkorn som huvudsaklig beståndsdel – hela 50 procent av den dagliga födan ska bestå av fullkorn. Grönsaker ska vara lokalt odlade, ekologiska och säsongsbetonade. Protein får man från fisk, sojaprodukter (som tofu), baljväxter samt små mängder frukt, nötter, frön och havsgrönsaker som olika alger.
Trots sina fördelar har makrobiotisk kost tydliga begränsningar. Enligt doktor Weil är kosten restriktiv och innehåller för mycket natrium. Frukt innehåller viktiga fytonäringsämnen som makrobiotiker endast får i små mängder. Den största farhågan är dock bristen på animaliskt protein, som är en viktig källa till vitamin B12.
Weil pekar på ytterligare risker: makrobiotisk kost kan orsaka brist på D-vitamin, B-komplexvitaminer, protein, kalcium, magnesium och järn. Dessa näringsbrister utgör potentiella långsiktiga hälsorisker. Alla saknade näringsämnen går dock att komplettera med tillskott. Om du redan lever makrobiotiskt eller övervägar att börja, sök handledning hos en vårdprofessionell och låt kontrollera dina blodvärden. Weil uppmanar dem som följer kosten att reagera på symtom som trötthet, smärta i muskler eller leder, ökad irritabilitet samt ökad mottaglighet för infektioner.
Vitamin B12 är avgörande för bildningen av röda blodkroppar, ett stabilt centralnervsystem och en hälsosam barnutveckling. Brist på B12 kan orsaka allvarliga problem som anemi, stroke och irreversibla neurologiska skador.
Enligt Mayo Clinic stabiliserar D-vitamin kalcium- och fosfornivåerna i blodet och hjälper kroppen att ta upp kalcium, ett essentiellt näringsämne för starka ben. Ny forskning tyder enligt Mayo Clinic på att D-vitamin kan skydda mot benskörhet, högt blodtryck, cancer och flera autoimmuna sjukdomar. Solen är den viktigaste källan till D-vitamin, men det finns även i fisk, ägg, berikad mjölk och torskleverolja – livsmedel som delvis inte ingår i makrobiotisk kost. Järnbrist kan dessutom orsaka anemi.
Om du väljer en makrobiotisk livsstil bör du komplettera med B-komplexvitaminer, D-vitamin, magnesium och järn. Även järextrakt, sojaprodukter, bredbara produkter utan animaliskt fett och berikat fullkorn kan hjälpa. Enligt Macrobiotic Guide ger växtkällor inte något användbart B12, vilket gör tillskott extra viktigt. Oavsett vilken form du väljer, se till att få i dig den minimimängd som anges på förpackningen.
Ha hälsoriskerna i åtanke, men glöm inte fördelarna, som är betydande. Doktor Weil berömmer makrobiotisk kost för sitt låga innehåll av fett, socker och kalorier. Kosten är rik på fibrer och komplexa kolhydrater, och när du utesluter processade livsmedel börjar du stärka ditt immunförsvar.
Weil rapporterar att National Center for Complementary and Alternative Medicine studerar makrobiotisk kost för att undersöka om den är bättre än American Heart Associations kostrekommendationer. Eftersom du kan komplettera de näringsämnen som normalt kommer från animaliskt protein kan makrobiotisk kost, rätt utförd, vara ett hälsosamt livsstilsval.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online