Opportunistiska infektioner vid HIV: Vad de är och varför de uppstår

När någon lever med HIV angriper viruset kroppens CD4-celler – en viktig typ av vita blodkroppar som koordinerar immunförsvaret. Resultatet är ett nedsatt immunsystem som inte längre kan hålla vanliga mikroorganismer i schack. Detta öppnar dörren för så kallade opportunistiska infektioner: sjukdomar som sällan orsakar allvarliga problem hos personer med ett fungerande immunförsvar, men som kan bli livshotande när kroppens försvar är sönderbrutet.

Bakteriella infektioner

Bakterier är bland de mest förekommande orsakerna till opportunistiska infektioner vid HIV. De mest vanliga inkluderar:

• Tuberkulos (TBC) – en ledande dödsorsak bland människor med HIV världen över.
• Bakteriell lunginflammation (pneumoni) – ofta orsakad av Streptococcus pneumoniae.
• Atypisk mykobakteriell sjukdom – orsakad av mykobakterier annan än tuberkulosbakterien.
• Listerios – en livsmedelsburen infektion som kan spridas till hjärnan.
• Sepsis (blodförgiftning) – en livshotande reaktion på bakterier i blodbanan.

Virala infektioner

Flera virus som ofta vilar latenta i kroppen kan reaktiveras och orsaka allvarliga komplikationer:

• Kaposis sarkom – en cancerform driven av human herpesvirus 8 (HHV-8).
• Herpes simplex – ger återkommande sår runt mun och könsorgan.
• Herpes zoster (bältros) – en smärtsam återaktivering av vattkoppsviruset.
• Cytomegalovirus (CMV) – kan påverka ögon, lungor och tarmsystem.
• Humant papillomvirus (HPV) – ökar risken för cellförändringar och cancer.

Svampinfektioner

Svampar som normalt finns i vår omgivning eller på huden kan bli patogena när immunförsvaret sviker:

• Candidiasis (soor) – drabbar ofta mun, svalg eller könsorgan.
• Cryptococcus neoformans (kryptokockos) – en allvarlig hjärnhinneinflammation.
• Histoplasma capsulatum (histoplasmos) – en lungsjukdom som kan spridas till andra organ.

Parasitiska infektioner

Parasiter utgör ett betydande hot, särskilt vid avancerad HIV-infektion med låga CD4-värden:

• Toxoplasmos – kan orsaka hjärnabscesser.
• Cryptosporidios – ger kronisk diarre.
• Isosporiasis – en annan orsak till långvarig diarre.
• Microsporidios – drabbar ofta tarmen.
• Sarcocystos – en sällsyntare men möjlig infektion.

Förebyggande åtgärder

Den absolut viktigaste skyddsåtgärden är effektiv antiretroviral behandling (ART) som håller viruslasten nere och tillåter immunförsvaret att återhämta sig. Tillsammans med ART kan profylaktiska läkemedel (t.ex. mot pneumocystis-pneumoni och toxoplasmos) samt regelbundna hälsokontroller och vaccinationer minska risken för att dessa infektioner tar fotfäste avsevärt.