Att läsa innehållsförteckningen på bearbetade livsmedel kan kännas förvirrande när det gäller färgämnen. Vissa produkter innehåller FD&C-färgämnen, andra innehåller lakefärgämnen, och en del livsmedel innehåller till och med båda typerna. FD&C-färgämnen och lakefärgämnen är båda konstgjorda färgtillsatser, men de skiljer sig åt i hur de framställs, hur lösliga de är och vilka livsmedel de passar bäst för.
Konstgjorda färgämnen är mer intensiva och ger en jämnare färg än naturliga alternativ som annattofrön eller betjuicekoncentrat. Inom livsmedelsindustrin finns det två huvudtyper av färgning: färgämnen (dyes) och lakefärger (lakes). FD&C-färgämnen är godkända för användning i livsmedel, läkemedel och kosmetika – därav förkortningen FD&C (Food, Drugs & Cosmetics). Det finns sju certifierade FD&C-färger, bland annat FD&C Gul nr 5 och FD&C Blå nr 1.
FD&C-färgämnen är så kallade rena färger, vilket innebär att de inte är blandade med något annat ämne. De består av minst 85 procent rent färgämne. Lakefärger, ofta kallade aluminiumlaker, framställs utifrån dessa rena färger. När en ren färg reagerar kemiskt med aluminiumhydroxid bildas en livsmedelsgodkänd lakefärg. Lakefärger är dessutom mer koncentrerade än FD&C-färgämnen.
FD&C-färgämnen säljs i pulver- eller granulatform och måste blandas med vatten för att frigöra sin färg i livsmedlet. De finns också som pastor och lösningar med tillsatt vätska. Lakefärger bearbetas till mycket fina pulver, vilket gör att de lätt kan fördelas i andra medium. De levereras i olika koncentrationer beroende på hur stor andel FD&C-färgämne de innehåller.
FD&C-färgämnen är vattenlösliga och kan varken blandas med eller fördelas i oljor. Lakefärger är däremot olösliga i vatten och i vissa organiska lösningsmedel – de löser sig alltså inte i dessa vätskor. De kan dock blandas med fetter och fördelas jämnt i oljor. Lakefärger kan även suspenderas i ett bäramne som glycerin, propylenglykol eller sackaros, vilket fungerar som bärare för färgen.
Lakefärger används ofta för att färga hårda ytbeläggningar på godis och tabletter, där de kan appliceras i flera lager för att uppnå önskad nyans. De dispergeras också i vegetabilisk olja för att färga produkter som huvudsakligen består av fett, exempelvis choklad och beläggningar vid godistillverkning. Ett vanligt problem med vattenlösliga färgämnen är att de kan "blöda" över från en del av livsmedlet till en annan – något som lakefärger sällan gör. Till skillnad från FD&C-färgämnen kan lakefärger dessutom blandas direkt med torra ingredienser och användas för att färga produkter som torrpulver och tuggummi. FD&C-färgämnen används i stället främst i produkter som drycker och bakverk.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online