Acidos innebär att det finns en för hög mängd syra i kroppens vätskor. Levern och njurarna ansvarar för att upprätthålla kroppens pH-värde genom att balansera syror och baser. Njursjukdomar och vätskebrist kan utlösa acidos, vilket då klassificeras som metabolisk acidos. Andra möjliga orsaker är ansamling av alkohol i kroppen, lågt blodsocker, vissa mediciner, syrebrist, cancer eller intensiv träning utan tillräcklig näring, vätska och vila.
Hyperkloremisk acidos orsakas oftast av en förlust av natriumbikarbonat (i grunden samma ämne som bikarbonat), till exempel vid kraftig diarré. Ketoacidos förknippas främst med diabetes, men kan också drabba personer som länge följt en mycket strikt lågkolhydratkost.
Din läkare tar blod- och urinprover för att påvisa acidos och avgöra vilken typ du har.
Boka tid hos din läkare innan du påbörjar någon form av behandling. Innan du kan välja rätt metod för att balansera en sur kropp måste du veta vad som orsakar acidosen. Har du ätit en extremt lågkolhydratkost under lång tid visar proverna sannolikt ketoacidos. Dricker du inte regelbundet den rekommenderade dagliga mängden vatten (cirka 2 liter) är vätskebrist troligen orsaken. Läkaren gör en urinanalys samt eventuellt blod- och elektrolyttester för att fastställa typen av acidos.
För dagbok i 3–7 dagar för att få en tydlig bild av ditt näringsintag.
Dokumentera din dagliga kost och dina träningsrutiner. Det är enklast att under 3 till 7 dagar skriva ner vad och när du äter och dricker, samt när och hur länge du tränar. Notera också hur du mår före och efter måltider samt före, under och efter träning. Använd gärna måttsats eller köksvåg för att ange mängderna.
För lite vatten kan ligga bakom acidosen.
Gå igenom dagboken och räkna ut hur mycket protein och kolhydrater du får i dig per dag och per måltid. Notera även mönstren i ditt vattendrickande – är det jämnt fördelat eller varierar det mellan dagarna? Proteinrik, kolhydratfattig kost kan utlösa ketoacidos hos vissa personer, särskilt i kombination med träning. Dessutom blir stora portioner svåra för kroppen att smälta. Otillräcklig vätsketillförsel ger koncentrerad urin, vilket kan gynna bakterietillväxt och med tiden påverka njurarna negativt.
En balanserad kost och ökat vattenintag kan bidra till att minska syrabildningen i kroppen.
Omstrukturera ditt dagliga näringsintag så att varje måltid innehåller hälsosamma, fiberrika kolhydrater från fullkorn, cirka 30–40 gram per måltid. Begränsa proteinintaget till högst 25 gram per måltid för män och 20 gram för kvinnor – för mycket protein på en gång ger matsmältningsbesvär. Se till att färska eller frysta, osötade frukter och grönsaker ingår i varje måltid; undvik konserver.
För mycket socker och överdrivet bruk av sötningsmedel kan påverka kroppens förmåga att reglera blodsockret.
Minska intaget av socker och sötningsmedel. Behöver du söta något, använd stevia – studier tyder på att stevia inte påverkar blodsockernivåerna på samma sätt som socker och många sötningsmedel. Öka vattenintaget till cirka 2,4 liter per dag och smaka av med citron eller lime (färsk eller pulverform) samt eventuellt lite stevia för att göra vattnet mer lockande.
Håll passen till en timme eller mindre medan kroppen återbalanseras, och träna gärna på morgonen eller dagtid.
Anpassa träningspassen till högst 60 minuter per dag. Tränar du direkt på morgonen bör frukosten ha ett förhållande på ungefär 4:3 mellan kolhydrater och protein och ätas inom en timme efter avslutat pass. Tränar du dagtid, ta ett mellanmål, en liten måltid eller en återhämtningsdryck inom 30–60 minuter efter träningen. Undvik kvällspass så att kroppen hinner varva ner och återhämta sig ordentligt innan nattsömnen.
Återvänd till läkaren för att jämföra med de tidigare laboratorieresultaten och se effekten av dina förändringar.
Efter 1 till 2 veckor med det justerade schema för kost, dryck och träning ska du återvända till läkaren för nya urin- och blodprover. Har acidosen inte förbättrats kan läkaren remittera dig till en specialist eller erbjuda annan medicinsk behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online