En välbalanserad kost är avgörande för att hålla kroppen frisk och fungera optimalt. En gynnsam daglig kost innehåller måttliga mängder livsmedel från sex olika grupper: kött, mejeriprodukter, spannmål, grönsaker, oljor och frukt. När en person får i sig en obalanserad mängd av ett visst näringsämne, till exempel fett eller protein, kan det leda till allvarliga biverkningar i kroppen. Här går vi igenom de vanligaste kostfälldena och deras hälsorisker.
Protein är ett grundläggande ämne för alla kroppens celler. Det är huvudbeståndsdelen i hår och naglar, bidrar till reparationen av vävnader och är viktigt för muskeluppbyggnaden. Eftersom kroppen inte lagrar protein krävs ett dagligt intag för att den ska fungera korrekt.
För mycket protein kan dock ge negativa reaktioner. Om proteinet i kosten utgör mer än 30 procent av det totala kaloriintaget riskerar personen att drabbas av ketos. Ketoner är molekyler som bildas när kroppen bryter ner fett. Njurarna arbetar då hårdare för att göra sig av med ketonerna, men släpper samtidigt ut vatten i en överdriven takt. Denna process kan leda till uttorkning samt förlust av benkalcium och muskelmassa. Ytterligare biverkningar inkluderar dålig andedräkt, yrsel och ökad belastning på hjärtat. En hälsosam nivå ligger på cirka 15 procent av det dagliga kaloriintaget.
Fett ger kroppen energi, men en kost med för mycket fett ökar risken för fetma, hjärtsjukdom och vissa cancerformer. Fett bör utgöra cirka 20–35 procent av det dagliga kaloriintaget. Det finns tre huvudtyper av fett: mättat, omättat och transfett.
Mättade fetter är normalt fasta i rumstemperatur och är de fetter som i första hand höjer blodkolesterolet och ökar risken för hjärtsjukdom. Omättade fetter, som oftast är flytande i rumstemperatur, sänker däremot blodkolesterolet när de ersätter de mättade fetterna. Transfetter skapas genom härdning – en process som omvandlar flytande omättade fetter till fasta, mer mättade fetter. Transfetter kan öka det så kallade onda LDL-kolesterolet och, när de ersätter omättade fetter, även sänka det goda HDL-kolesterolet. Kom ihåg att alla typer av fett kan leda till viktökning vid överkonsumtion.
Precis som en fettrik kost medför hälsorisker kan också en kost som starkt begränsar eller helt utesluter fett skada hälsan. Mycket fettfattiga kostvanor kan leda till fertilitetsproblem och hormonell obalans hos kvinnor. De kan dessutom försämra kroppens förmåga att förebygga hjärtsjukdom och vissa cancerformer, hindra upptagandet av fettlösliga vitaminer (A, D, E och K) samt sänka HDL-kolesterolet. En kost betraktas som mycket fettfattig när endast 0–19 procent av det dagliga kaloriintaget kommer från fett.
Kolhydratfattiga dieter ger ofta snabb viktnedgång tack vare minskat kaloriintag och vätskeförlust. Den som äter kolhydratfattigt tenderar också att äta mindre mat, eftersom protein- och fettrika livsmedel ger en känsla av mättnad snabbare. Det finns dock risker kopplade till denna typ av kost.
Eftersom många kolhydratfattiga dieter innehåller stora mängder fett och kolesterol ökar risken för vissa cancerformer och hjärtsjukdom. Brist på fibrer, när frukt och grönsaker begränsas, kan dessutom ge mag-tarmproblem som förstoppning. Ketos kan också utvecklas under en strikt kolhydratfattig diet.
Nyckeln till god hälsa är balans. Varken extrema överdoser eller fullständig uteslutning av ett näringsämne är hållbart på lång sikt. Följ kostrådets rekommendationer om portionsstorlekar och variera dina livsmedel mellan de olika grupperna, så ger du kroppen bästa möjliga förutsättningar att må bra.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online