
En persons hälsa påverkas delvis av ett antal faktorer som individen själv har kontroll över, exempelvis kost, motion, alkohol- och drogbruk samt stressnivåer. De som föds in i familjer där sjukdomar som demens eller cancer förekommer bör vara extra uppmärksamma på de faktorer de själva kan påverka, för att kunna leva ett så hälsosamt liv som möjligt.
Enligt WebMD behöver tonåringar och vuxna i genomsnitt sju till tio timmars sömn per dag. För lite sömn kan leda till minnesproblem, depression och ett försvagat immunförsvar, vilket ökar risken för att bli sjuk. Forskning visar dessutom att sömnbrist och störda sömnmönster ökar dödlighetsrisken snabbare än rökning och högt blodtryck.
Trots detta går verkliga sömnstörningar ofta odiagnostiserade förbi, samtidigt som över 70 miljoner amerikaner beräknas lida av minst en av de 85 identifierbara sömnstörningarna. Att prioritera god sömnhygien – regelbundna läggdagsrutiner, en mörk och sval sovmiljö samt begränsad skärmtid på kvällen – är därför en av de viktigaste investeringarna man kan göra i sin hälsa.
Höga stressnivåer har kopplats till allt från hjärtsjukdom, högt blodtryck, huvudvärk och migrän till depression, erektil dysfunktion och essentiell tremor. Även om alla upplever stress då och då kan stress som uppstår för ofta eller pågår för länge få allvarliga konsekvenser. Den kan bland annat ge huvudvärk, magbesvär, ryggsmärtor och sömnproblem, försvaga immunförsvaret och göra det svårare att bekämpa sjukdomar. Har man redan en hälsoproblematik kan stress dessutom förvärra den.
Det första steget är att lära sig känna igen onormalt höga stressnivåer, identifiera var stressen kommer ifrån och därefter vidta praktiska åtgärder för att eliminera eller minska den. Det kan handla om fysisk aktivitet, meditation, tydliga gränser mellan arbete och fritid eller samtal med en professionell.
Den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC konstaterar att alkohol påverkar alla organ i kroppen. Alkohol är ett centralnervöst bedövande ämne, och levern kan bara bryta ner en begränsad mängd alkohol åt gången – överskottet cirkulerar sedan runt i kroppen. Berusningsdrickande och annat missbruk ökar risken för flera cancerformer, stroke och leversjukdomar.
Ämnen som försämrar omdömet kan också ge användaren en överdriven känsla av självförtroende, vilket kan leda till farliga beteenden som rattfylleri. Att hålla alkoholkonsumtionen måttlig och undvika narkotika är därför avgörande för den långsiktiga hälsan.
Enligt en undersökning från 2008, publicerad av CDC, ägnade sig endast 32,5 procent av vuxna amerikaner åt fysisk aktivitet under sin fritid. Regelbunden träning stärker hjärtat och det kardiovaskulära systemet, sänker blodtrycket, stärker skelettet, minskar stress och ångest, förbättrar sömnen och gynnar cirkulationen.
För optimal hälsa rekommenderas minst 20 till 30 minuters motion tre till fyra gånger per vecka. Individer bör dock rådfråga sin läkare utifrån nuvarande vikt och konditionsnivå innan de lägger om sina träningsvanor.
Harvard School of Public Health sammanfattar den bästa näringsrådgivningen relativt enkelt: ät en växtbaserad kost rik på frukt, grönsaker och fullkorn; välj hälsosamma fetter som olivolja och rapsolja; och ät rött kött samt ohälsosamma fetter, som mättat fett och transfett, sparsamt. Viktigast av allt är att hålla kaloriintaget i schack för att undvika viktuppgång.
Alla behöver en unik mängd kalorier för att bibehålla sin idealvikt, beroende på ålder, kön, längd och aktivitetsnivå. Verktyg som WebMD:s personliga kostutvärderare kan hjälpa dig att räkna ut ditt individuella behov.
Oavsett hur hälsosam en person lever finns det vissa tillstånd som kan beskrivas som att de "går i familjen", när mer än en familjemedlem drabbas. Vissa sjukdomar som drabbar flera familjemedlemmar orsakas av genmutationer som kan ärvas från förälder till barn.
Personer med en historik av viss sjukdom i familjen bör därför vara extra uppmärksamma på hur livsstilsvalen och miljöfaktorerna ovan påverkar dem, samt vidta åtgärder för att minimera sina risker. Regelbundna hälsokontroller och en öppen dialog med vården om familjens sjukdomshistoria kan göra stor skillnad.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online