Under de senaste åren har både hälsofördelarna och hälsoriskerna med att dricka sojamjölk debatterats intensivt. Forskning kring sojamjölk och andra sojabaserade produkter fokuserar ofta på enskilda fördelar eller risker, vilket har lett till otaliga diskussioner om vilka resultat som bör tas på allvar och vilka som kan avfärdas. Komplexiteten ökar dessutom när studierna riktar in sig på just den specifika sojaprodukt som finns på marknaden.
Sammanfattningsvis handlar det hela om en central fråga: hur sojaprodukterna bearbetas spelar en avgörande roll för att förstå de hälsorisker som är förknippade med dem.
Generellt sett är sojaprodukter kraftigt bearbetade utgående från sojabönor genom olika industriella tillverkningssystem. Denna produktionsmetod skiljer sig markant från jäsning av sojabönor, som är den traditionella metod som många asiatiska länder använder för livsmedel som sojasås och miso.
Ojästad soja innehåller stora mängder fytinsyra, vilket kan leda till sämre upptag av vissa vitaminer och mineraler. Syran binder proteiner och stärkelse och blockerar därmed upptaget av kalcium, magnesium, koppar, järn och zink. Dessutom neutraliseras inte fytinsyran av vanliga metoder som blötläggning eller kokning.
Fytinsyra betraktas som ett växtgift från sojan (avsett att skydda växten mot insektsangrepp) och finns kvar i sojan så länge den inte jäses. Soja innehåller naturligt förekommande föreningar som är toxiska för människor och djur. I vissa fall kan dessa ämnen angripa organ, celler och enzymvägar med förödande konsekvenser.
Motsatt till uppfattningen att asiater har konsumerat stora mängder soja i århundraden och fått stora näringsmässiga fördelar därav, är påståendet bara delvis sant. Asiatiska länder som Kina, Japan, Korea och Indonesien konsumerar överlag jästa sojaprodukter – till skillnad från västvärlden, där sojaprodukterna industriellt bearbetas utan jäsning.
Kontroversen kring sojaisoflavoner rör motstridig information om hälsofördelar och risker hos de isoflavoner som finns i sojamjölk. Vissa hävdar att isoflavoner förebygger högt kolesterol och cancer. Samtidigt visar andra studier tydligt att isoflavoner kan försämra sköldkörtelfunktionen och orsaka struma hos annars friska barn och vuxna.
Isoflavoner hämmar även upptaget av jod – ett viktigt grundämne för människans tillväxt och ämnesomsättning, som särskilt används av sköldkörteln vid produktionen av sköldkörtelhormoner. Soja innehåller dessutom goitrogener, ämnen som kan orsaka problem med sköldkörteln samt giktbesvär.
En av de mest oroande biverkningarna av att dricka sojamjölk, särskilt i stora mängder och regelbundet, är hur sojans fytöstroger påverkar olika mänskliga vävnader negativt. Höga nivåer av fytöstroger kan försämra fertiliteten. För män minskar ämnena testosteronnivån, vilket i sin tur påverkar spermieproduktionen.
Fytöestroger efterliknar det kvinnliga hormonet östrogen. Detta kan förändra kvinnans menstruationscykel samt störa det endokrina systemets funktion, vilket kan bidra till infertilitet och bröstcancer. Barn blir särskilt känsliga för tidig pubertet på grund av dessa hormonliknande ämnen, och ytterligare tillväxt- och reproduktionsproblem kan uppstå när de når tonåren.
Många av sojamjölkens hälsorisker kopplas till en hög konsumtion. Precis som med all annan mat och alla läkemedel blir allt som intas utöver måttfullhet ohälsosamt – i värsta fall till och med farligt. Andra hälsorisker med att dricka sojamjölk kan bland annat vara utveckling av njursten, försvagat immunförsvar, sojaallergi samt mag-tarmintolerans. De antinäringsämnen som beror på sojans fytinsyra kan också leda till benskörhet (osteoporos) senare i livet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online