Varje cell i människokroppen innehåller kolesterol – ett fettämne som behövs för att bilda vissa hormoner, producera gallsyror och tillverka vitamin D. För att säkerställa att det alltid finns tillgängligt tillverkar kroppen sitt eget kolesterol i en biokemisk process som kallas kolesterolsyntes.
Cirka hälften av det kolesterol som kroppen behöver bildas genom kolesterolsyntes. Processen pågår kontinuerligt, främst i levern och tarmarna, där nysyntetiserat kolesterol antingen används lokalt eller transporteras ut i blodet för att försörja övriga vävnader.
Kolesterolsyntesen börjar med acetyl-CoA, en biprodukt som bildas när proteiner, fetter och kolhydrater bryts ner för att ge cellerna energi. Kroppen kan även tillverka acetyl-CoA med hjälp av enzymet acetyl-CoA-syntetas, som initierar oxidationen av etanol.
Ett stort antal enzymer tar därefter över och skapar en kaskad av kemiska reaktioner som så småningom leder fram till kolesterol. Det första steget innebär att enzymet acetoacetyl-CoA-tiolas omvandlar två acetyl-CoA-molekyler till acetoacetyl-CoA.
Syntesen fortsätter med att acetoacetyl-CoA reduceras till 3-hydroxi-3-metylglutaryl-CoA (HMG-CoA) och därefter till mevalonat. Detta är ett avgörande steg i processen: här verkar enzymet HMG-CoA-reduktas, vilket också är den punkt där kolesterolsänkande läkemedel som statiner (exempelvis Lipitor) blockerar kolesterolsyntesen.
Om inga statiner finns i systemet omvandlas mevalonat vidare till isopentenylpyrofosfat (IPP), som i sin tur byggs upp till skvalen. I det sista steget omvandlas skvalenet, via flera mellanprodukter, till det färdiga kolesterolet som kroppen sedan använder i cellmembran, hormoner och gallsyror.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online