E-vitamin och omega-3-fetter är båda kraftfulla men helt olika typer av näringsämnen. E-vitamin gynnar kroppen på många sätt – det förbättrar kommunikationen mellan celler, stärker immunförsvaret mot infektioner, motverkar rynkor och neutraliserar skador från fria radikaler. Skador från fria radikaler beror på en kombination av kost, livsstil och den naturliga åldrandeprocessen. Fria radikaler är oparade molekyler som förstör celler när de söker efter en partner att para sig med. Omega-3 klassificeras som ett hälsosamt fett. Bland dess många hälsofördelar märks att omega-3 minskar inflammation och smörjer lederna.
Både E-vitamin och omega-3-fetter hjälper till att minska inflammation i kroppen. E-vitaminets främsta uppgift är att skydda cellerna från skador. Det liknar omega-3-fetterna genom att vara fettlösligt, vilket innebär att det kan lagras i kroppens fettvävnad. Även omega-3 kan lagras i fett, men kroppen använder dessa fetter dessutom på flera olika platser. De smörjer exempelvis vävnader och celler samtidigt som de stärker cellerna, precis som E-vitamin gör. De två näringsämnena har alltså mycket liknande funktioner.
Det finns två huvudtyper av E-vitamin. Dl-alfa-tokoferylacetat eller succinat är en syntetisk form som framställs i laboratorium och är den billigaste varianten. Den naturliga formen som utvinns ur eller förekommer i livsmedel kallas d-alfa-tokoferol. Denna form har högre biologisk potentia, vilket innebär att cellerna lättare tar upp naturligt E-vitamin än den syntetiska varianten. Naturligt E-vitamin finns bland annat i solrosfrön, lax, ägg och andra fetta fiskar.
När det gäller omega-3 finns det tre huvudtyper: dokosahexaensyra (DHA), alfa-linolensyra (ALA) och eikosapentaensyra (EPA). Alla tre finns i livsmedel som solrosfrön, mandlar, ägg och fisk. Både E-vitamin och omega-3 återfinns alltså ofta i samma livsmedel.
Jämfört med omega-3-fetterna är E-vitamin mer effektivt för att bekämpa fria radikaler. Omega-3-fetterna å sin sida gör ett betydligt bättre jobb när det gäller att motverka inflammation. Kroppen behöver båda näringsämnena, eftersom var och en har något unikt att erbjuda. Båda förbättrar dessutom hudhälsan på samma sätt – genom att skydda cellerna.
Tar du receptbelagda läkemedel bör du alltid rådfråga din läkare innan du börjar ta kosttillskott med omega-3 eller E-vitamin. Vissa läkemedel kan interagera med vitaminer och örter. När du däremot får dessa näringsämnen via maten tas de upp av kroppen utan problem. Tillskott består av isolerade näringsämnen, vilket gör dem mer koncentrerade och kraftfulla i sin verkan.
E-vitaminet upptäcktes år 1922 av Herbert M. Evans och K.S. Bishop. Forskarna insåg snart att det rörde sig om ett fettlösligt vitamin. I efterföljande studier fann Evans och hans medarbetare att brist på E-vitamin orsakade reproduktionsproblem hos små försöksdjur. År 1968 klassades E-vitamin som ett livsviktigt näringsämne för människan.
Människan blev medveten om omega-3-fetterna redan på 1930-talet, men deras hälsofördelar var inte kända förrän på 1970-talet, då forskare studerade hur dessa fetter påverkade grönländska inuiter. Idag betraktas omega-3 som essentiella fetter – eftersom kroppen inte själv kan producera dem måste de tillföras via kosten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online