Majsstärkelse, som ibland kallas majsmjöl, är inte ett nyttigt livsmedel och har mycket få näringsmässiga fördelar. Den används ofta som förtjocknings- eller bindemedel i soppor, grytor, puddingar, ugnsrätter och efterrätter. Majsstärkelse består enbart av stärkelsen från majskornet och saknar därmed de hälsofördelar som fullkorn av ren majs erbjuder.
Högfruktosmajssirap, som ofta nämns i näringsdeklarationer som ett "dåligt" ämne, är en huvudingrediens i många bearbetade livsmedel och produkter med konserveringsmedel som förlänger hållbarheten. De flesta förknippar inte majsstärkelse med högfruktosmajssirap, men sirapen framställs faktiskt genom att bearbeta glukos som kommer just från majsstärkelse.
Högfruktosmajssirap är definitivt ingen hälsokost och bör undvikas så ofta det är möjligt. Eftersom majsstärkelse är nära besläktad med denna sirap är den inte heller någon hälsokost och bör inte konsumeras i större mängder än de små mängder som krävs för att ge en rätt önskad konsistens.
Majsstärkelse kan snarare beskrivas som ett livsmedelsliknande ämne än som en riktig matvara. Den används dessutom i många icke-ätbara produkter, bland annat hudlotioner och talkpulver. Vid framställningen får ren majs ligga i blöt i ungefär en och en halv dag, varefter stärkelsen separeras från grodden och endospermen samt från glutenet. Av denna anledning används majsstärkelse ibland i glutenfria bakverk.
Amylofagi är ett tillstånd som innebär en tvångsmässig konsumtion av stora mängder stärkelse. Många patienter med amylofagi längtar efter majsstärkelse och går igenom flera paket varje vecka.
Att äta majsstärkelse i dessa extrema mängder är farligt och utgör ett allvarligt hälsoproblem. Majsstärkelse är en raffinerad stärkelse som produceras genom kemiska processer och har försumbara näringsmässiga fördelar. Därför betraktas amylofagi som en form av pica, en ätstörning som gör att patienter längtar efter stora mängder icke-näringsrika ämnen som lera eller krita. Amylofagi drabbar traditionellt gravida kvinnor oftare än någon annan grupp.
I soppor, grytor och andra rätter används majsstärkelse ofta som förtjockningsmedel. Vanligtvis behövs högst ett par matskedar för att uppnå rätt konsistens på rätten. I dessa små mängder, särskilt när de fördelas på individuella portioner, är majsstärkelse fortfarande inte ett nyttigt val – men den är inte skadlig på samma sätt som vid konsumtion av stora mängder.
Använd vanligt vetemjöl som förtjockningsmedel och ersättning för majsstärkelse. Pilarot (arrowroot) är en annan vanlig förtjockare som är näringsmässigt nyttigare än majsstärkelse. Du kan även prova tapioka, potatisstärkelse eller potatismjöl, som alla fungerar bra som förtjockning i recept. Alla dessa ingredienser är nyttigare än majsstärkelse, men kontrollera gärna omvandlingstabeller, eftersom de inte alltid kan ersättas i exakt samma mängder.
Majsstärkelse kan med fördel användas i små mängder som förtjockningsmedel i matlagningen, men den bidrar varken med näring eller hälsofördelar. För en mer näringsrik kost är det klokt att välja alternativ som pilarot, tapioka eller potatisstärkelse – och att alltid använda majsstärkelse med måtta.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online