Kroppens pH-nivåer hänger direkt samman med den normala ämnesomsättningen i många olika organsystem. pH-värdet i blod och vävnader styrs av ett internt buffertsystem och ska hållas på en relativt konstant nivå. Blir pH-värdet i blodet för högt eller för lågt under en längre tid kan det leda till sjukdom och organskador.
pH är ett mått på hur surt eller basiskt blodet och vävnaderna i människokroppen är. Det mäts på en skala från 1 till 14, där sju betraktas som neutralt; värden under sju indikerar surhet och värden över sju indikerar basitet. Det normala pH-värdet i blodet ligger mellan 7,35 och 7,45. Stiger värdet till 7,6 eller sjunker det till 7,2 tyder det på ett livshotande problem i kroppen.
Det är viktigt att komma ihåg att pH-nivåerna i urin, saliv och svett kan variera kraftigt och påverkas av tidpunkten på dygnet, den mat vi äter samt miljöfaktorer. Dessa värden behöver därför inte nödvändigtvis tyda på något hälsoproblem.
Kroppen förlitar sig på tre system för att hålla pH-nivån i blod och vävnader stabil: blodets och vävnadernas buffertar, lungorna samt njurarna.
Bikarbonat, proteiner och hemoglobin fungerar som buffertar. De binder vätejoner och hindrar dem på så sätt från att förändra pH-nivån i blod och vävnader.
Andningssystemet är det viktigaste systemet för att upprätthålla normala pH-nivåer. Koldioxid, som är surt, är en restprodukt av cellernas syreomsättning. Eftersom varje cell i kroppen behöver syre bildas koldioxid kontinuerligt och förs ut i blodet. Blodet transporterar koldioxiden till lungorna, där den andas ut vid utandningen.
Njurarna hjälper till att reglera bikarbonatet och överskottet av vätejoner i blodet. De återabsorberar det bikarbonat som behövs och utsöndrar överskottet av vätejoner via urinen.
Acidos uppstår när blodet innehåller en ökad mängd syror och pH-värdet sjunker under 7,35. Alkalos uppstår när blodet har en ökad mängd baser och pH stiger över 7,45. Acidos och alkalos är inte sjukdomar i sig, utan tecken på ett underliggande problem i kroppen. Det finns två huvudtyper: metabol och respiratorisk.
Metabol acidos uppstår när kroppen producerar en överdriven mängd organiska syror, när en syra intas eller när njurarna inte fungerar korrekt. Tillståndet ger illamående, kräkningar och trötthet. Personer med lätt metabol acidos kan också få förändrad andning – de andas snabbare och djupare. Symtomen förvärras successivt och kan i slutändan leda till chock, koma och död.
Metabol alkalos uppstår när kroppen förlorar för mycket syra, exempelvis magsyra vid kraftiga kräkningar, eller när blodet innehåller för mycket bikarbonat. Njurproblem kan också leda till metabol alkalos. Tillståndet orsakar irritabilitet, muskelkrampar och spasmer samt muskelryckningar.
Respiratorisk acidos orsakas av en ansamling av koldioxid i blodet. Det beror på nedsatt lungfunktion, vilket kan bero på emfysem eller kronisk bronkit, neurologiska och neuromuskulära sjukdomar som påverkar bröstkorgens muskler, samt överdosering av droger eller alkohol. Respiratorisk acidos ger huvudvärk och dåsighet, vilket snabbt kan leda till slöhet och koma.
Respiratorisk alkalos uppstår när kroppen hyperventilerar, alltså andas för snabbt, och gör sig av med för mycket koldioxid från blodet. Detta kan ske vid extrem ångest, smärta, feber och överdosering av aspirin. Respiratorisk alkalos kan ge yrsel, men den rättar oftast till sig själv när andningen återgår till det normala.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online