Enligt GMO Compass var mer än hälften av världens sojabönsodling genetiskt modifierad redan år 2007, vilket gjorde sojan till världens mest genetiskt modifierade gröda. Genom att förstå dessa grödor, deras kostnader och deras eventuella negativa effekter kan du som konsument göra mer informerade val när det gäller mat.
USA planterade världens första GMO-sojabönor 1996, och sedan dess har nio andra länder börjat odla grödan. År 2009 var 86 procent av de sojabönor som konsumerades i USA genetiskt modifierade. USA står dessutom för en tredjedel av hela världens sojakonsumtion, vilket gör landet till en central aktör inom området.
GMO-sojabönor används framför allt som foder till boskap och är modifierade för att vara resistenta mot ogräsmedel. GMO Compass menar att utan GMO-sojabönor skulle det vara svårt att upprätthålla dagens nivåer av animalieproduktion. Sojalecitin – en biprodukt från GMO-sojabönor – används även som emulgeringsmedel i många processade livsmedel. Integrated Crop Management uppger dessutom att majoriteten av bönderna väljer GMO-sojabönor för att öka den totala skörden och få bättre kontroll över skadedjur.
Eftersom dessa sojabönor kan användas för att föda upp djur till låg kostnad samt leverera tillsatser till livsmedelsindustrin betraktar många bönder dem som ett ekonomiskt smart val. Den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten (FDA) behandlar GMO-soja på samma sätt som traditionellt odlad soja, vilket innebär att bönderna slipper följa ytterligare regelverk.
Även om GMO-sojabönor är billiga att underhålla kräver forskningen och utvecklingen bakom dem stora investeringar. Med hänsyn tagen till totalkostnader och arbetsinsats bedömer dock Integrated Crop Management att skillnaden i totalkostnad är minimal – det finns alltså ingen verklig fördel eller nackdel ekonomiskt sett vid odling av GMO-sojabönor.
Bara för att vetenskapen kan skapa en produkt betyder det inte automatiskt att produkten är säker att äta. Ronnie Cummins från In Motion Magazine Online kritiserar FDA för att inte beakta de socioekonomiska och hälsomässiga konsekvenserna av genetiskt modifierade grödor. Eftersom myndigheten inte kräver extra tester för att avgöra om ingredienserna är allergiframkallande kan personer med allergier inte få garantier om produkternas renhet eller andra potentiella risker. De nya produkterna erbjuder heller inget sätt att förutse hur en eventuell allergisk reaktion skulle slå ut i större skala. Kritiker hävdar dessutom att genetiskt modifierade livsmedel kan försämra livsmedelskvaliteten och produktens övergripande näringsvärde.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online