Alkaliska och sura livsmedel klassificeras utifrån den effekt de har på urinens pH-värde efter konsumtion, och de anses påverka kroppens pH-balans. Ett alltför stort intag av sura livsmedel kan enligt denna teori leda till acidos – en ökad syrahalt i blodet. En kost rik på alkaliska livsmedel sägs däremot vara gynnsam för kroppen och kunna bidra till att förebygga sjukdomar. Frukt, grönsaker och vissa spannmål är exempel på alkaliska livsmedel, medan kött är ett typiskt exempel på ett surt livsmedel.
pH-skalan sträcker sig från 0 till 14, där värden mellan 0 och 7 representerar sura livsmedel och värden mellan 7,1 och 14 representerar alkalibildande livsmedel. Kroppen strävar efter att upprätthålla ett lätt alkaliskt pH på cirka 7,4 i blodet. Det gör den bland annat genom att lagra eller frigöra mineraler från skelett, kroppsvätskor och mjukvävnader.
Alla livsmedel delas in i två kategorier – alkalibildande eller syrabildande – beroende på vilken effekt de har på urinens pH-värde efter att de ätits. Ökar ett livsmedel surhetsgraden i urinen klassificeras det som ett surt livsmedel. Ökar det istället alkaliniteten i urinen räknas det som ett alkalibildande livsmedel.
Citrusfrukter, vattenmelon, mango, papaya, sparris, lök, grönsaksjuice, persilja, spenat, broccoli, vitlök, korn, olivolja, druvkärneolja, torkad frukt, meloner, druvor, äpplen, päron, kiwi, okra, squash, gröna bönor, rödbetor, selleri, sallad, zucchini, sötpotatis, amarant, quinoa, hirs, linser, vildris, majs, bananer, körsbär, ananas, persikor, avokado, morötter, tomater, svamp, kål, ärtor, blomkål, rovor, oliver, rapsolja, råsocker, kokosnöt, kastanjer, hasselnötter, getost, vassle och sojaprodukter räknas alla som alkalibildande livsmedel.
Blåbär, tranbär, torkade plommon, vete, vitt bröd, pasta, nötkött, fläsk, skaldjur, ost, glass, jordnötter, valnötter, öl, alkohol, kidneybönor, brytbönor, plommon, fabriksframställd juice, brunt ris, rågbröd, groddbröd, inälvsmat, fisk från kalla vatten, ägg, pumpa, sesamfrön, solrosfrön, majsolja, feta mejeriprodukter, margarin, honung, skalad potatis, pintobönor, vita bönor, limabönor, konserverad frukt, vitt ris, havre, pekannötter, cashewnötter, pistaschnötter, kaffe, vin, kyckling, kalkon, lammkött, opastöriserade mejeriprodukter samt de flesta kryddor och såser räknas alla som sura livsmedel.
Förespråkare för den så kallade pH-dieten menar att en kost rik på alkaliska livsmedel kan förebygga degenerativa sjukdomar och förbättra hälsan genom att minska mängden syra i blodet. Ett ökat intag av alkaliska livsmedel ska även motverka acidos, det vill säga en förhöjd surhet i blodet.
Det är värt att notera att kroppen har egna, mycket effektiva system för att reglera sitt pH-värde. Lungorna och njurarna ser till att blodets pH hålls inom ett snävt intervall oavsett vad vi äter. Kostens påverkan på urinens pH är dock verklig, vilket är grunden för den klassificering som används här. Dessutom är många av de livsmedel som klassificeras som alkaliska – exempelvis grönsaker, frukt och baljväxter – näringsrika och hälsofrämjande av andra skäl, vilket innebär att en kost med fokus på dessa livsmedel ofta gynnar hälsan oavsett dess exakta effekt på kroppens pH-balans.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online