Ampalaya är det filippinska namnet på bittermelon, även kallad bitter gurka eller besk gurka, med det vetenskapliga namnet Momordica charantia. Växten förekommer inte bara i Filippinerna utan även i Kina, Japan, Indonesien, Vietnam och Indien. Det är en grönaktig, avlång frukt som växer på klängväxter och blir omkring 20 centimeter lång, med avsmalnande ändar. Trots sin distinkt bittra smak har frukten många kulinariska och medicinska användningsområden i Asien samt i delar av Sydamerika och Karibien. Dess exakta ursprung är okänt.
Filippinska hundrafemtioåringar och äldre minns hur de som barn tvingades äta ampalaya stekt med ägg. De minns också rätten "beef ampalaya" på menyerna hos både gamla och nya kinesiska restauranger, samt den bittra smaken i den traditionella ilokanska grönsaksrätten pinakbet. Alla dessa rätter tyder på att ampalaya funnits i det filippinska köket i åtminstone ett århundrade, även om den första filippinska dokumentationen om fruktens hälsofördelar först kom på 1940-talet.
Även om ursprunget är okänt tyder de många och geografiskt spridda kulinariska och medicinska användningarna på att ampalaya har odlats och använts i betydligt mer än ett århundrade. Frukten var troligen en del av kosten hos forntida kulturer i flera tropiska länder, där den sannolikt växt vilt i århundraden. Och även om många av ampalayans påstådda medicinska egenskaper ännu inte bevisats vetenskapligt har sådan traditionell användning troligen pågått lika länge.
Utöver det filippinska köket ingår ampalaya i många andra asiatiska matkulturer:
Även om ampalaya sällan förekommer på japanska menyer äter invånarna på Okinawa den i stora mängder, vilket enligt vissa teorier bidrar till deras kända långa livslängd.
Ampalaya har länge varit en viktig del av den asiatiska traditionella medicinen, och forskningen har framför allt fokuserat på dess potentiella effekt mot diabetes. En indisk studie visade att ampalaya ökar känsligheten för insulin, och 2007 meddelade det filippinska hälsodepartementet att ampalaya kan sänka blodsockernivåerna. Båda länderna producerar idag ampalayakapslar som exporteras till många länder, däribland USA. Det återstår dock att vetenskapligt bevisa att frukten faktiskt botar diabetes. Det finns heller ingen etablerad standarddosering, och produkten kan orsaka allergiska reaktioner hos vissa personer.
Vetenskapliga studier har även undersökt ampalaya som en eventuell behandling mot cancer och hiv. Frukten har visat sig vara hjälpsam vid behandling av malaria och anses, liksom de flesta bittra livsmedel, stimulera matsmältningen och lindra förstoppning. Bladen används traditionellt som naturmedel mot sår och hosta, för att behandla kvinnlig infertilitet samt som antiparasitärt och febernedsättande medel. Som botemedel mot flera av dessa åkommor – liksom mot glaukom, infertilitet och herpes – är dock effekten av ampalaya fortfarande obevisad.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online