1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Viktökning: Dolda orsaker och riskfaktorer du bör känna till

Viktminskning kan vara svårt även för den mest disciplinerade människan. Sanningen är att vikthantering ofta är betydligt mer komplex än en enkel ekvation av kalorier in kontra kalorier ut. Faktorer som receptbelagda läkemedel, sömnvanor och livsstilsval kan faktiskt bidra till viktökning. Genom att förstå dessa riskfaktorer kan du bättre förebygga och kontrollera dem där det är möjligt.

Läkemedel

Läkare blir alltmer medvetna om sambandet mellan vissa receptbelagda läkemedel och potentiell viktökning. Enligt St. Petersburg Times har vissa läkare till och med anpassat sina arbetsmetoder för att hjälpa patienter hantera utmaningen med recept och extra kilon. Diabetesmediciner har visat sig orsaka viktökning hos vissa, men inte alla, patienter. Även andra läkemedel, såsom de som används mot högt blodtryck, artrit och depression, har kopplats till viktökning. Att prata med sin läkare om alternativa behandlingar är ett sätt att undvika ytterligare kilo.

Lightläsk

Många väljer lightläsk när de försöker gå ner i vikt. För stora mängder av dessa drycker kan dock få motsatt effekt och leda till viktökning. Studier visar att personer som regelbundet dricker lightläsk kan vara mottagliga för metabolt syndrom – ett tillstånd som kännetecknas av bukfetma, högt kolesterol och högt blodtryck. Forskare vid Purdue University misstänker att detta beror på kroppens koppling mellan smak och kalorianvändning. Smaken styr hur kroppen ska använda kalorierna från en viss mat, men lightläsk innehåller ofta inga kalorier alls. Detta kan störa kroppens signaler och snedvrida hur många kalorier den tror att den behöver. Läkare rekommenderar därför att begränsa intaget av lightläsk till en burk per dag.

Stress

Människor under stress söker ofta tröst i mat, ett mönster som kallas emotionellt ätande. Tröstemat är vanligtvis rik på socker och fett, vilket i sig kan leda till viktökning. Dessutom lämnar stressiga perioder ofta lite tid över för motion. Forskning tyder på att sambandet mellan stress och viktökning dessutom kan ha en fysiologisk förklaring. Djurförsök vid Georgetown University Medical Center visar att stress kan leda till viktökning även när kaloriintaget inte ökar. Forskarna misstänker att detta beror på ett enzym som stimuleras under stress och som i sin tur gör att fett lagras i buken. Läkare rekommenderar motion i kombination med avslappningsmetoder som meditation för att minska stressnivåerna.

Miljökemikalier

Det vetenskapliga namnet på kemikalier som stör hormonerna som reglerar ämnesomsättningen är "obesogener". Obesogener feltolkas av kroppen som hormoner och kan påverka kroppen redan i mycket små koncentrationer. Flera studier har identifierat samband mellan syntetiska kemikalier och viktökning. Bisfenol A är exempelvis ett syntetiskt östrogen som ofta används i plaster, insidan av livsmedelsförpackningar och dryckesburkar. Det kan lakas ur i maten och har hos laboratorieråttor visats orsaka viktökning. Ftalater är vanliga kemikalier som finns i en rad produkter, bland annat parfymer. En studie visade att vuxna män med hög exponering för ftalater hade överdrivet bukfett. Även bekämpningsmedel har kopplats till viktökning, och det rekommenderas att undvika insektsgifter och ogräsmedel i hemmet samt livsmedel med höga bekämpningsmedelsrester.

Sömnvanor

I februariutgåvan 2010 av tidskriften SLEEP publicerades en studie som visade att både kort och lång sömnlängd kan leda till viktökning hos män. Kort sömnlängd definierades som mindre än sex timmar per natt, medan lång sömnlängd var mer än nio timmar per natt. Risken var störst vid mindre än fem timmars sömn per natt – männen i denna grupp var nästan dubbelt så benägna att gå upp i vikt jämfört med de som sov sju till åtta timmar. Två möjliga förklaringar ges till detta samband. Den första är att otillräcklig sömn påverkar utsöndringen av vissa hormoner. När ghrelin och leptin – hormoner som styr hunger- och mättnadskänslan – påverkas negativt tenderar människor att äta mer och känna sig mindre mätta efteråt. Den andra förklaringen är samtidig depression, eftersom den ofta orsakar sömnbrist och i vissa fall översömn.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online