Människor inom många olika yrkesområden använder skjutmått och kaliprar när noggranna mätningar är avgörande. Verktygen ger den precision som krävs inom branscher som medicin, mekanisk bearbetning och bilindustri. Du stöter på dem på gymmet, på sjukhuset och i bilens bromssystem.
Ordet "kaliper" kommer från engelskans "calliper compass", ett mätinstrument som utvecklades under 1500-talet för att mäta diametern på kanonrör. Termen är även släkt med ordet "kaliber", som ursprungligen angav storleken på en kulform. På svenska kallas verktyget idag oftast skjutmått eller passare, beroende på konstruktion.
En kaliper håller ett föremål mellan två mätben för att bestämma dess tjocklek eller storlek. Placeras benen inuti ett hål eller ett rör kan verktyget istället mäta invändiga mått, till exempel ett rörs innerdiameter. Avläsningen sker antingen digitalt på en display, på en graderad skala eller på en urtavla. Moderna digitala skjutmått kan ofta växla mellan millimeter och tum och har en noggrannhet på hundradels millimeter.
Ett noniusskjutmått används för att mäta längder med hög precision. Hudvecksmätare, så kallade fettkaliprar, mäter mängden fett under huden och används ofta inom träning och hälsa. EKG-passare hjälper läkare att mäta och utvärdera vågorna i ett elektrokardiogram. Bilens bromsok håller bromsbeläggen mot bromsskivan, men används inte för att mäta.
Två vanliga konstruktioner är den yttre fjäderpassaren, som har böjda och ledade ben för mätning utanpå ett föremål, samt den inre fastledspassaren, som har raka ben för mätning inuti hål och öppningar.
Inom 1800-talets frenologi – läran att skallens form skulle avslöja personens mentala och moraliska egenskaper – använde utövarna kaliprar för att utföra detaljerade skallmätningar. Verktyget ingick alltså i frenologens standardverktygslåda.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online