Kroppen får sin energi från maten genom metabolismen – alltså ämnesomsättningen. Processen består av en lång kedja av biokemiska reaktioner som pågår i alla organ och celler. Tillsammans omvandlar dessa reaktioner näringsämnena i maten till den energi som krävs för att upprätthålla livet.
Metabolismen sker på alla nivåer i kroppen – från celler och vävnader upp till hela organ. Den hjälper kroppen att utvinna energi ur maten och att lagra energi för senare behov. De organ som i första hand reglerar metabolismen är matsmältningssystemet, levern, bukspottkörteln, det kärlsystem som cirkulerar blodet samt njurarna. Deras roller ser ut så här:
Maten passerar först genom matsmältningssystemet, som bearbetar och tar upp näringsämnena. Systemet består av munnen, matstrupen, magsäcken, tjock- och tunntarmen, ändtarmen och analöppningen. De upptagna näringsämnena skickas vidare till levern, som är ett av kroppens mest aktiva metaboliska organ. Levern paketerar näringsämnena och transporterar dem vidare till andra organ. Den lagrar också vitaminer och mineraler och ansvarar för att bryta ned alkohol och läkemedel. Bukspottkörteln producerar insulin och andra hormoner som styr kroppens användning av glukos, en central energikälla. Hjärtat och blodkärlen levererar blod, syre och näringsämnen till alla celler och transporterar samtidigt bort avfallsprodukter och koldioxid. Njurarna upprätthåller slutligen blodets känsliga kemiska balans genom att filtrera bort avfallsämnen och återabsorbera värdefulla näringsämnen.
Metabolismen delas ofta in i två huvudgrupper: anabolism och katabolism. Vid anabolism byggs små molekyler samman till större – glukosenheter kedjas exempelvis ihop till glykogen, glycerol och fettsyror kombineras till triglycerider, och aminosyror kopplas samman till proteiner. Anabola reaktioner förbrukar energi.
Medan anabolismen handlar om uppbyggnad handlar katabolismen om nedbrytning. Där bryts stora molekyler ned till mindre beståndsdelar, och katabola reaktioner frigör vanligtvis energi som kroppen kan använda direkt.
En persons energibehov styrs av dennes metabolism – ofta beskriven genom basalmetabolismen – samt av hur aktiv personen är. Basalmetabolismen är den mängd energi kroppen förbrukar i full vila. Den skiljer sig mellan individer och påverkas starkt av fysiologi, ålder, kön och gener. Hos samma person kan värdet dessutom variera beroende på omständigheterna: under stress tenderar basalmetabolismen till exempel att ligga högre. Fysiskt aktiva personer, barn och gravida kvinnor har högre basalmetabolism, medan den sjunker gradvis med stigande ålder.
Att känna till sin egen ämnesomsättning är därför viktigt för att kunna hitta rätt energibalans i vardagen.
När vi förstår hur metabolismen fungerar kan vi lära oss att hantera vår energibalans bättre – alltså att väga energiintaget från maten mot energiförbrukningen genom motion och fysiskt arbete. Äter vi mer än kroppen behöver lagras överskottet i fettcellerna. Fettcellerna förblir utvidgade och kan med tiden leda till fetma, vilket i sin tur är en betydande riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar, cancer och diabetes.
Ordet "metabolism" kommer från grekiskan och betyder "förändring". Forskningen kring ämnet går tillbaka till 1200-talet. En av de tidigaste studierna publicerades på 1500-talet av Santorio, som systematiskt undersökte hur hans kroppsvikt förändrades vid olika aktiviteter som sömn, måltider och motion. I början av 1800-talet visade Louis Pasteur och Friedrich Wöhler att de kemiska reaktionerna i celler liknar reaktionerna inom kemin. Ett sekel senare lyckades Eduard Buchner för första gången isolera enzymer – ett genombrott som markerade den moderna biokemins födelse.
Moderna tekniker som kromatografi och röntgenkristallografi har sedan dess lett till nya upptäckter om kroppens metabola banor. Idag har vi en relativt komplett bild av hur olika komponenter i metabolismen samverkar i kroppens organ. Denna kunskap ligger till grund för ett stort antal läkemedel som riktar sig mot metabola sjukdomar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online