När diet och träning helt enkelt inte ger resultat kan det vara dags att undersöka medicinska metoder för att gå ner i vikt. Observera dock att dessa metoder inte passar alla – de är endast avsedda för extrema fall eller för personer med specifika medicinska problem som gör viktnedgång extra svår. Din läkare kan hjälpa dig att hitta ett viktnedgångsprogram som passar just dina behov. Försök aldrig genomföra någon av dessa metoder på egen hand utan läkares övervakning, eftersom det kan vara farligt.
Viktkirurgi, även kallad bariatrisk kirurgi, är ett populärt alternativ som innebär förändringar av magsäcken eller tarmarna för att minska hur mycket mat du kan äta. Alla former av viktkirurgi ger viktminskning genom att kraftigt och permanent begränsa ditt kaloriintag – men de gör det på olika sätt.
Vid magband placeras ett band runt magsäcken, vilket delar den i två delar. Den minskade magsäcken gör att du inte kan äta lika mycket – oftast mindre än två koppar per måltid. Vid en sleeve gastrectomi (rörformig magsäck) avlägsnas större delen av magsäcken, vilket skapar ett mindre utrymme för maten och gör att du blir mätt av betydligt mindre portioner. En gastric bypass är en mer invasiv operation där läkaren stänger av en del av magsäcken och kopplar den direkt till tunntarmen. Biliopankreatisk diversion liknar gastric bypass, men här avlägsnar läkaren dessutom en del av magsäcken och kringgår en större del av tunntarmen. Gastric bypass är den vanligaste formen av viktkirurgi och står för cirka 80 procent av alla ingrepp.
Som med all kirurgi finns risker. Vanliga komplikationer vid viktkirurgi är bråck, blodproppar, infektioner – och i sällsynta fall dödlig utgång. En noggrann medicinsk bedömning innan operationen är därför avgörande.
Vissa läkemedel kan stödja en viktminskning. Din läkare skriver dock bara ut sådana läkemedel om din vikt innebär en ökad risk för hälsoproblem. Vissa preparat, som fentermin och orlistat, är godkända av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA specifikt för viktnedgång. Andra läkemedel är inte avsedda för viktminskning men har den effekten ändå – ett exempel är metformin, som normalt används vid diabetesbehandling. Det finns även receptfria bantningspreparat med FDA-godkännande, exempelvis Alli.
Bantningspiller riskerar att missbrukas, och du bör därför endast använda läkemedel som ordinerats av en läkare eller som godkänts för receptfri försäljning. Kom ihåg att läkemedel aldrig är en snabblösning – de bör alltid kombineras med en hälsosam kost och regelbunden motion för bästa resultat.
När övervikten orsakar hälsoproblem kan läkaren ordinera en strikt lågkaloridiet. Vanliga dieter ligger oftast på 1 200–1 500 kalorier per dag, men under medicinsk övervakning kan intaget gå under 1 200 kalorier. En så kallad VLCD (Very Low Calorie Diet) bygger på specialframställda pulver som blandas med vatten och som ger kroppen all näring den behöver på mindre än 800 kalorier per dag. Läkare rekommenderar ibland denna typ av diet till personer med ett BMI över 30.
Efter att du nått din målvikt krävs ett livslångt engagemang för en kaloribegränsad kost – även om du då får äta vanlig, näringsrik mat igen. Uppföljning hos vårdpersonal är viktig för att undvika återfall i vikt.
Alla medicinska viktnedgångsmetoder kräver en grundlig utredning, individuellt anpassade beslut och regelbunden uppföljning hos läkare. Prata med din vårdcentral om vilken metod som kan passa just dig – rätt stöd ökar både säkerheten och chanserna till en bestående viktminskning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online