Gastric bypass är en form av viktminskningskirurgi som hjälper en person att gå ner betydligt i vikt genom att kringgå en del av övre tunntarmen och magsäcken. Operationen rekommenderas främst för patienter med svår fetma, vars hälsa är allvarligt hotad på grund av övervikten. Även om gastric bypass betraktas som en högriskoperation på grund av de många tänkbara komplikationerna har den i nästan 50 år hjälpt otaliga patienter att minska sin vikt och sänka risken för fetmarelaterade sjukdomar som diabetes och stroke.
Gastric bypass-operationen uppfanns 1967 av Dr. Edward Mason, klinisk läkare vid University of Iowa Hospital. Den ursprungliga metoden inspirerades av den kirurgiska teknik som då användes för att behandla magsår, där man avlägsnade den del av magsäcken där såret satt för att bota det. Mason noterade att patienter som genomgått detta ingrepp gick ner betydligt i vikt under de första sex till arton månaderna efter operationen, och anpassade därefter metoden för att maximera viktminskningen.
Metoden har utvecklats kontinuerligt under de senaste decennierna för att åtgärda flera av de problem som Dr. Mason stötte på i metodens tidiga skede. Den ursprungliga formen av gastric bypass lämnade exempelvis en stor magsäck som var känslig för gall- och syrareflux. Idag minskas magsäckens storlek betydligt – till högst storleken av ett hårdkokt ägg – och kopplas samman med tarmen på ett sätt som minskar denna obehagliga biverkning.
På liknande sätt ledde den ursprungliga tekniken till ett bristfälligt upptag av protein och näring, eftersom en viktig del av tunntarmen kringgicks. Modern gastric bypass har identifierat detta problem och inkluderar numera tarmens huvudsakliga absorptionskanal i den ombyggda matsmältningskanalen.
Trots alla förbättringar under de senaste decennierna är gastric bypass fortfarande en riskfylld procedur som kan leda till en rad komplikationer, allt från näringsbrister till dödsfall. Enligt Mayo Clinic slutar ett av varje 300 ingrepp i döden till följd av komplikationer. Patienter som genomgår gastric bypass löper dessutom förhöjd risk att utveckla dumping syndrom, en matsmältningsstörning som uppstår när mat passerar för snabbt från magsäcken till tunntarmen. Blodproppar i benen är en annan vanlig komplikation.
För många patienter väger fördelarna tyngre än riskerna. Precis som Dr. Mason konstaterade redan på 1960-talet kan patienter gå ner mycket stora vikter tack vare ingreppet – ofta mellan 45 och över hundra kilo. Patienter med typ 2-diabetes upplever ofta att sjukdomen går i remission efter operationen, tack vare kombinationen av den kraftiga viktminskningen och att den del av tarmen som är mest insulinresistent kringgås. Operationen kan också lindra trycket på lederna, minska belastningen på ryggen och förlänga patienternas liv avsevärt.
Gastric bypass förblev populärt genom 1990-talet och början av 2000-talet, men under de senaste åren har magbandning, en alternativ form av viktminskningskirurgi, blivit alltmer vanlig. Magbandning används numera oftare av vårdpersonal eftersom det är en säkrare procedur. Istället för att göra ett stort snitt och bygga om en betydande del av matsmältningskanalen förtränger magbandningen den övre delen av magsäcken, vilket gör att personen känner sig mätt tidigare. Detta ger en stadig viktminskning på cirka ett kilo per vecka – utan de allvarliga komplikationer som gastric bypass kan medföra.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online