Många människor ger sig ut på en viktminskningsresa för att nå en hälsosammare vikt. Vissa väljer en strikt diet där de kraftigt minskar antalet livsmedel och kalorier varje dag, medan andra enbart utesluter fettrika livsmedel och drycker. Oavsett vilken metod som väljs har de flesta en sak gemensamt: de upplever någon form av trötthet under sin bantning.
Trötthetssymtom vid viktminskning kan variera från lägre energinivå till bristande motivation eller till och med nedstämdhet och depression. Här går vi igenom de vanligaste symtomen, vad som orsakar dem och hur du kan förebygga dem.
För att förstå tröttheten behöver vi först titta på själva processen bakom viktminskning. Ett kilo kroppsfett motsvarar ungefär 7 700 kalorier. För att gå ner i vikt finns det därför tre möjligheter: minska kaloriintaget, öka den fysiska aktiviteten så att mer energi förbränns, eller kombinera båda dessa strategier.
Hälsoexperter rekommenderar dock inte mer än cirka 0,5–1 kg viktnedgång per vecka. Går du ner snabbare än så ökar risken för trötthet och andra komplikationer betydligt.
När en person drastiskt minskar sitt dagliga kaloriintag för att gå ner i vikt snabbare än rekommenderat, riskerar hen att drabbas av flera trötthetssymtom, exempelvis låg energi, svårigheter att tänka klart och nedstämdhet. Dessutom finns det andra hälsorisker, bland annat ökad risk för gallstensbildning.
Om de kalorier som äts dessutom har ett begränsat näringsinnehåll uppstår ytterligare symtom. Kroppen behöver nämligen inte bara energi utan även vitaminer, mineraler och andra viktiga näringsämnen för att fungera optimalt.
Utan ett dagligt intag av tillräckligt många kalorier kan kroppen inte producera den bränsle som krävs för att muskler, hjärta, lungor och andra viktiga organ ska arbeta på optimal nivå. Därför är sänkt energinivå ofta ett av de första trötthetssymtom som upplevs vid viktminskning.
Gränsen varierar från person till person. För vissa syns låg energinivå redan vid en daglig minskning på 250 kalorier, medan andra inte märker något förrän intaget minskats med 500 kalorier eller mer.
Låg energi kan ses som en varningsflagga – ett tydligt tecken på att det kan vara dags att höja kaloriintaget något och se om symtomet försvinner. Gör det inte det, kan det finnas ett annat medicinskt tillstånd bakom besvären, och då bör du kontakta vården.
Utan en balanserad och näringsrik kost kan hjärnan inte fungera som den ska, eller lika snabbt som vanligt. Detta leder till oklara tankeprocesser – kanske glömmer du var du lagt bilnycklarna, eller att du har en bokad tid vid en viss tidpunkt.
För att hjälpa människor att förstå sina dagliga näringsbehov har myndigheter i flera länder, bland annat USA:s jordbruksdepartement, ersatt gamla kostpyramider med moderna, interaktiva verktyg. Sådana resurser gör det lättare för människor i alla åldrar och med olika förutsättningar att planera en näringsriktig vardagskost.
Viktminskning kan också påverka känslolivet och orsaka apati – en slags likgiltighet inför det som händer runt omkring en, till exempel på jobbet, i skolan eller hemma. Detta inträffar när viktiga näringsämnen saknas i kosten och hindrar hjärnan från att fungera ordentligt.
Om kosten blir allt för näringsfattig kan signalsubstansen serotonini hjärnan påverkas ännu mer, vilket i sin tur kan leda till allvarigare depressiva symtom. Känner du igen dig i flera av dessa symtom är det klokt att överväga en mjukare viktminskningsplan och, vid behov, söka stöd hos en läkare eller dietist.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online