
Överviktiga personer som vill gå ner i vikt upptäcker ofta att ett hektiskt schema gör det nästan omöjligt. När lunchen ska ätas på språng är det svårt att hitta hälsosamma alternativ. Slim-Fast-dieten erbjuder en bekväm och enkel viktminskningsplan baserad på måltidsersättningar i form av shakes och barer – men många frågar sig om programmet verkligen är effektivt och säkert.
Slim-Fast föddes 1977 när Thompson Medical introducerade ett pulverbaserat måltidsersättningspreparat som smakade som en milkshake när det blandades med mjölk. Produkten drogs faktiskt tillbaka från marknaden redan under sitt första år, eftersom en liknande produkt kopplats till dödsfallen hos cirka 60 bantare. I början av 1980-talet lanserades produkten igen, vid en tidpunkt då bantningspiller granskades hårt av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA och förlorade i försäljning. Detta banade väg för Slim-Fast att bli en ledande aktör på bantningsmarknaden. År 1990 blev Slim-Fast ett eget företag, skilt från Thompson Medical.
Slim-Fast bygger på ett enkelt sätt att minska kaloriintaget. Enligt planen äter bantaren mellan 1 200 och 1 800 kalorier per dag. En Slim-Fast-shake eller annan måltidsersättning intas till frukost, ytterligare en kombineras med en lätt lunch, och till middag äts vanlig mat. Dessutom läggs tre mellanmål med frukt eller andra kalorisnåla livsmedel in under dagen.
Dieten fungerar framför allt för att portionerna kontrolleras strikt vid alla måltider utom middagen. För att lyckas med programmet måste bantaren dock begränsa kvällsmåltiden till högst 500 kalorier.
Den största fördelen med Slim-Fast är att det är enkelt att följa. Bantaren köper färdiga produkter och ersätter måltider och mellanmål med dem. Shakes och barer innehåller magra proteiner samt tillsatta vitaminer och näringsämnen, och har cirka 220 kalorier per portion. Den enda fullständiga måltid som kräver eftertanke är alltså middagen.
Planen är numera även anpassningsbar. Bantaren anger sin längd och vikt på Slim-Fasts webbplats, varefter programmet beräknar det individuella kaloribehovet.
Kritiker mot Slim-Fast lyfter fram tre huvudsakliga invändningar:
För den som följer programmet fungerar det faktiskt. En studie som presenterades av North American Association for the Study of Obesity år 2003 visade att bantare som använde Slim-Fast var smalare än kontrollgrupper som åt normalt. Studien följde även deltagarna i tio år och fann att bantarna i genomsnitt låg cirka 14 kilo under jämförbara individer som inte använt programmet. Nyckeln är dock självdisciplin – utan den ger resultaten efterhand.
Vissa medicinska och nutritionsexperter, bland annat nutritionsavdelningen vid Northwestern University, har uttryckt oro över dietens näringsinnehåll. Enligt universitetets analys kan dieten vara bristfällig när det gäller vitamin E, järn och kalcium, bland andra viktiga näringsämnen.
Programmet har dock sina meriter. Samma analys visar att bantare kan förvänta sig att gå ner cirka 0,5–1 kilo per vecka med Slim-Fast, vilket betraktas som en hälsosam takt för viktminskning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online