Magfett, eller bukfetma, drabbar en stor del av befolkningen. Flera olika faktorer bidrar till att fett samlas runt magen, och överskottsfett i bukområdet ökar risken för allvarliga hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Det goda nyhetsarna är att du kan gå ner i vikt och behålla en hälsosam vikt – men för att lyckas behöver du först identifiera orsakerna bakom ditt magfett.
Din ämnesomsättning avgör hur snabbt kroppen bränner fett och kalorier. Vissa personer har en snabb ämnesomsättning och kan äta i princip vad de vill utan att gå upp ett enda kilo. En långsam ämnesomsättning innebär dock att fett förbränns i betydligt långsammare takt, vilket gör att du lättare lägger på dig extra kilon – särskilt runt magen. Ålder, muskelmassa, arv och sömnkvalitet påverkar alla hur effektivt din ämnesomsättning arbetar.
Felaktiga matval är en av de vanligaste orsakerna till magfett. Vissa livsmedel har högt fettinnehåll och tenderar direkt att öka fettansamlingen runt buken. Det gäller bland annat stekt mat, snabbmat, sockerhaltiga drycker som läsk och juice samt olika typer av skräpmat.
Raffinerade kolhydrater, såsom vitt bröd och vitt ris, saktar ner matsmältningen, orsakar uppblåsthet och främjar fettlagring i magen. Även alkoholkonsumtion bidrar till magfett, eftersom alkohol försämrar kroppens förmåga att bränna det redan lagrade fettet i bukområdet.
Fysisk inaktivitet spelar en stor roll vid ansamling av magfett. Vissa personer, särskilt män och äldre, lagrar fett i första hand i bukområdet. När kroppen inte rör sig tillräckligt hinner det lagrade fettet aldrig förbrännas, vilket resulterar i en växande mage. Regelbunden träning – både konditionsträning och styrketräning – är avgörande för att hålla vikten under kontroll och minska bukfettet.
Kraftig stress och ångest kan också bidra till magfett. Vid stress utsöndrar kroppen stora mängder av hormonet kortisol, som produceras i binjurarna och påverkar kroppens fettfördelning. Förhöjda kortisolnivåer ökar aptiten, vilket gör att du lätt konsumerar extra kalorier under stressiga perioder. Kombineras detta med en stillasittande livsstil omvandlas överskottskalorierna till fett – och det fettet lagras typiskt sett just runt magen.
Kvinnor som nått menopaus löper större risk att utveckla magfett, eftersom kroppen efter klimakteriet börjar lagra fett främst runt midjan istället för på höfter och lår. Vissa läkemedel, exempelvis p-piller och receptbelagda kortisonpreparat (steroider), kan dessutom orsaka vätskeansamling i kroppen. Denna vätskeretention uppstår ofta runt buken och kan ge utseendet av magfett, även om det egentligen inte rör sig om fett.
Slutligen kan kroniska mag-tarmbesvär leda till långsam matsmältning och därmed fettansamling i magen. Har du återkommande problem med matsmältningen är det klokt att kontakta en läkare för att få rätt diagnos och behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online