Absorptionsfaktorn (α) kvantifierar andelen incident strålning (ljus, ljud, partiklar) som absorberas av ett material.
Definition
α = (Absorberad energi) / (Incident energi)
- Intervall: 0 (total reflektion/transmission) till 1 (total absorption).
- Dimensionslös.
Relaterade termer
- Absorptionskoefficient (μ): Per enhets tjocklek (m⁻¹); α = 1 – e–μx.
- Absorptans: Synonym med absorptionsfaktor för ett specifikt prov.
- Emissivitet (ε): För termisk strålning, α = ε (Kirchhoffs lag).
Våglängdsberoende
α(λ) varierar med våglängd – material absorberar selektivt (t.ex. ozon absorberar UV, CO₂ absorberar IR).
Tillämpningar
- Optik: Antireflexbelägg (låg α), solabsorbatorer (hög α), filter, fotodetektorer.
- Akustik: Ljuddämpning (porösa absorbenter, resonanspaneler); NRC (Noise Reduction Coefficient) = medelvärde α vid 250–2000 Hz.
- Termisk: Selektiva ytor för solfångare.
- Medicinsk: Laser-vävnad-interaktion (laserkirurgi, fotodynamisk terapi).
Influerande faktorer
- Material sammansättning, tjocklek, temperatur, densitet, ytstruktur.
Absorptionsfaktor bryggar fysik och teknik – från att designa tysta rum till att optimera solpaneler.