Alzheimers sjukdom är en förödande sjukdom som berövar hjärnan dess kognitiva förmågor och personen dess normala beteende. Forskning pågår för att ta reda på hur sjukdomen kan förebyggas och för att utveckla läkemedel som kan stoppa försämringen av kognitiva förmågor och beteendeförändringar.
Det finns specifika läkemedel som kan hjälpa till att bromsa den kognitiva försämringen, men det finns få behandlingsalternativ för psykotiska symtom som vanföreställningar, depression, aggression och ångest. Forskare hoppas kunna hitta läkemedel som effektivt verkar på både kognitiva förmågor och beteendesymtom.
I början av 1900-talet utförde den tyske läkaren Alois Alzheimer en obduktion på en kvinna som hade lidit av förvirring och minnesproblem i flera år. Han upptäckte plack på hjärnans nervceller samt tvinnade fibrer inuti cellerna.
Idag bär sjukdomen hans namn. Alzheimers är en långsam, progressiv hjärnsjukdom som börjar med förlust av korttidsminnet och fortskrider till oförmåga att resonera, utföra enkla uppgifter, använda språket effektivt och upprätthålla normalt beteende.
Symtomen uppträder vanligtvis inte förrän efter 70 års ålder, men tidig debut kan förekomma hos personer så unga som 40 år. Hälften av fallen av tidig Alzheimers är genetiskt betingade, medan sjukdomen hos personer som är 85 år eller äldre drabbar cirka 50 procent av befolkningen.
Alzheimers orsakar både kognitiv försämring och psykotiska symtom. Den kognitiva försämringen påverkar förmågan att minnas, förstå, tänka, resonera och göra bedömningar. Psykotiska symtom omfattar depression, ångest, agitation, eventuell aggression, hallucinationer, vanföreställningar och felidentifiering av personer.
De psykotiska symtomen samlas under paraplybegreppet BPSD – beteendemässiga och psykologiska symtom vid demens. Behandling av BPSD är lika viktig som behandling av kognitiva symtom, eftersom obehandlade symtom ger patienten extrem stress och ångest. Detta skapar svårigheter för både patienten och den anhörige eller vårdgivaren.
Utredning av BPSD börjar med en bedömning av patientens miljö och fysiska förhållanden. Om patienten blir upprörd av en okänd vårdgivare kan ett byte av vårdgivare förändra beteendet. Har patienten ledvärk kan smärtlindring lätta en deprimerad sinnesstämning. Har patienten svårt att sova på natten kan avbokade eftermiddagslurar minska mardrömmar och hallucinationer.
Kvarstår symtomen efter att de underliggande orsakerna åtgärdats kan läkemedelsbehandling behövas. Syftet med läkemedlen är att behandla de psykotiska symtomen – inte att sedera patienten.
Det finns få läkemedel som är specifikt utvecklade för psykotiskt beteende hos Alzheimerspatienter. Lorazepam, som tillhör läkemedelsgruppen bensodiazepiner, används mot ångest och depressionsymtom som beror på ångest. Lorazepam verkar på hjärnan och nervsystemet och ger en lugnande effekt. Läkemedlet finns i tablett- och vätskeform och tas vanligtvis två till tre gånger per dag.
Oxazepam tillhör också bensodiazepinerna. Precis som lorazepam används det mot ångest, men även mot agitation i samband med alkoholabstinens. Det finns som tabletter och kapslar, och dosen tas vanligtvis tre till fyra gånger per dag. Dessa två läkemedel är inte utvecklade specifikt för Alzheimerspatienter, men används ofta vid lindrig och måttlig ångest.
Risperidon är ett antipsykotiskt läkemedel som är godkänt för behandling av svår ångest och aggression hos Alzheimerspatienter, men det rekommenderas inte vid lindriga eller måttliga tecken på ångest. Ibland förskriver läkare även antidepressiva medel vid mild depression samt sömnmedel vid sömnstörningar.
Forskare arbetar ständigt med bättre diagnostiska verktyg och preventionsstrategier för Alzheimers. Förbättrad bildgivning med magnetkamera (MRI) och PET kan hjälpa till att identifiera patienter som löper risk att utveckla sjukdomen. Forskning pågår för närvarande kring magnetkamerans förmåga att visa hur olika läkemedel mot generaliserat ångestsyndrom påverkar hjärnan.
Forskare undersöker även möjligheten att använda blod-, urin- eller ryggmärgsvätskeprov för att upptäcka sjukdomen. Arbetet med att ta fram läkemedel och vacciner som kan förebygga sjukdomen – eller stoppa den när den redan har fortskridit – pågår. Forskningen visar dessutom att motion och ett friskt hjärta kan motverka Alzheimers effekter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online