
Knäsmärta är ett mycket vanligt besvär som drabbar både unga och gamla, men att ta reda på den exakta orsaken kan ofta vara utmanande eftersom det finns många möjliga förklaringar. Vanliga orsaker inkluderar artros, ligamentskador, broskskador, seninflammation och en luktad knäskål. För att kunna få rätt behandling är det avgörande att först få en korrekt diagnos. Ofta ger en fullständig sjukdomshistoria tillsammans med en noggrann fysisk undersökning en bättre bild av vad som orsakar smärtan än ett enda isolerat test.
Artros är den vanligaste orsaken till knäsmärta och kan diagnostiseras med röntgen och ett enkelt blodprov. Tillståndet drabbar lederna och orsakar smärta, inflammation och svullnad. För patienter med knäsmärta kopplad till artros rekommenderar läkare oftast icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), till exempel celecoxib (Celebrex). Dessa läkemedel verkar genom att blockera produktionen av ämnet prostaglandin, som deltar i kroppens inflammations- och smärtprocesser.
Ligamentskador uppstår oftast i samband med idrott och fysisk aktivitet, till exempel vid plötsliga vridningar eller vrickningar. De diagnostiseras med hjälp av en kombination av fysisk undersökning och röntgen. Beroende på skadans svårighetsgrad kan läkaren rekommendera ett stödjande kompressionsbandage eller eventuellt en skena som hindrar knäet från att röras åt sidorna under läkningsprocessen.
Broskskador, ofta i form av meniskskador, är en mycket vanlig orsak till knäsmärta och kan uppträda i alla åldrar. Två huvudsakliga orsaker är en traumatisk skada, som ofta sker i samband med sport, eller en degenerativ process som är vanligare hos äldre personer. Skadan uppstår typiskt när knäleden är böjd och knäet samtidigt vrids. Diagnosen ställs genom fysisk undersökning samt kompletterande röntgen och magnetkameraundersökning (MRI). Behandlingen anpassas efter typen och svårighetsgraden av skadan – i vissa fall krävs kirurgi för att trimma bort den skadade delen av brosket.
Seninflammation uppstår vanligtvis runt knäleden i patellarsenen, den stora sena på knärets framsida. Typiska symtom är ömhet direkt över senan samt svullnad i området. Diagnosen ställs genom en fysisk undersökning, och röntgen behövs oftast inte. För personer med knäsmärta orsakad av seninflammation rekommenderar läkare vanligtvis fysioterapi för att stärka muskulaturen runt knät, samt användning av skenor eller stöd för att skydda området vid aktiviteter som sport.
En luktad (dislokerad) knäskål orsakar kraftig smärta under själva luxationen och kan i värsta fall leda till kroniska knäbesvär. Luxationen uppstår oftast när benet tvingas rakt ut, varvid knäskålen glider ur sitt spår ut mot sidan av knäet. Den drabbade känner ofta hur knäskålen flyttar sig ur läge och kan uppleva svullnad bakom knäskålen samt smärta när benet sträcks och böjs. En luktad knäskål kan vanligtvis diagnostiseras genom en fysisk undersökning, eftersom läkaren kan känna hur knäskålen glider när benet rör sig. Behandlingen består ofta av kylning med ispåsar, antiinflammatoriska läkemedel och höjläge för benet för att minska svullnaden. I vissa fall kan ett knästöd eller en benortos ordineras för att hålla knäskålen på plats.
Sök medicinsk vård om du får kraftig smärta, markant svullnad, inte kan belasta benet eller om knäet känns instabilt efter en skada. Även långvariga eller återkommande besvär bör undersökas, eftersom tidig diagnos och rätt behandling minskar risken för bestående problem och förbättrar prognosen avsevärt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online