Patienter som nyligen genomgått någon form av knäledsoperation remitteras oftast till ett sjukgymnastiskt behandlingsprogram, ofta redan direkt efter ingreppet. Målet med knämanipulation inom rehabiliteringen är att främja och bibehålla ett korrekt rörelseomfång i leden, samtidigt som den stora muskulaturen runt knät stärks för att säkerställa fortsatt stabilitet.
Sjukgymnaster börjar vanligtvis arbeta med en nyligen opererad patient redan 24 timmar efter ingreppet, eftersom tidig rörelse i knäleden – trots inflammation och muskelatrofi – är avgörande för en långsiktig läkning. De tidiga manipulationsmomenten inkluderar manuell manipulation av patella (knäskålen) för att minska inflammation i patellasenorna.
Enligt Duke Orthopedics fokuserar terapeuten även på assisterad böjning (flexion) och sträckning (extension) av underbenet för att motverka att ledkapseln drar ihop sig, så kallad "frysning" av leden. Den tidiga böjningen ligger oftast i genomsnitt på cirka 30 grader, medan sträckningen beror på hur kraftig vävnadsinflammationen är. Patienten kan dessutom få en maskin för kontinuerlig passiv rörelse (CPM) ordinerad för att underlätta manipulationen hemma.
Enligt Duke Orthopedics fortsätter patienter som har mindre än 80 graders böjning elva veckor efter operationen att få terapeutassisterad manipulation, både från bukläge (liggande på mage) och ryggläge (liggande på rygg). Patellamanipulationen minimeras i detta skede, eftersom inflammationen nu är lägre och ligamenten som ansvarar för knäskålens naturliga "glidande" rörelse i leden blivit betydligt starkare.
Under denna fas inleder patienten även mer intensiva styrketräningsövningar. Detta främjar en finare muskeltonus, vilket i sin tur stödjer ledmanipulationen ur ett biofeedback-perspektiv.
När patienten har nått minst 140 graders assisterad böjning – vanligtvis 16 till 20 veckor efter operationen, beroende på typ av ingrepp – minskar sjukgymnasten gradvis ledmanipulationen och mobiliseringsövningarna. Vid denna tidpunkt kan sidostabiliteten i leden testas för att bedöma hur smidigt ligamenten rör sig, exempelvis om patienten behöver byta riktning snabbt vid gång eller löpning.
Sjukgymnasten skriver sedan oftast ut patienten med ett individuellt anpassat träningsprogram för hemmet. Programmet syftar till att kontinuerligt stärka benmusklerna och på så sätt förebygga framtida skador.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online