Repetitiv stresskada (RSI) är ett samlingsnamn för inflammationer, muskelbelastning eller vävnadsskador som uppstår till följd av överanvändning eller felaktig belastning av olika kroppsdelar. Vanliga drabbade områden är händer, handleder och armar, men tillståndet kan även uppkomma i armbågar, knän, höfter, axlar, nacke, vrister eller fötter. Behandlingen kombinerar vanligtvis vila, medicinering samt åtgärder för att förebygga framtida besvär.
RSI är inte en specifik sjukdom utan en grupp tillstånd som definieras av vad som orsakar skadan. Belastning och överanvändning kan leda till flera olika diagnoser, bland annat karpaltunnelsyndrom, slemsäcksinflammation (bursit), tennisarmbåge (epikondylit), seninflammation (tendinit), innerbensinflammation (shin splints) eller stressfrakturer. Har du något av dessa tillstånd får du ofta en sekundär diagnos med RSI.
För att få rätt behandling behöver du hitta en läkare som förstår och aktivt stödjer RSI som diagnos. Trots den smärta och det obehag du kan känna finns det tyvärr läkare som inte tror på att repetitiva stresskador existerar. Andra tror på diagnosen men saknar kunskapen för att behandla den. I vissa fall kan en läkare dessutom rekommendera operation som första åtgärd. Även om kirurgi i vissa situationer kan bli nödvändig bör den normalt endast övervägas om mindre invasiva behandlingar inte har lyckats lindra din smärta eller dina rörelsebesvär.
Som en del av din behandling kommer läkaren att be dig begränsa, avbryta eller anpassa de aktiviteter som förvärrar skadan. Det kan innebära att du behöver ändra dina tränings- eller arbetsrutiner, eller använda hjälpmedel som skenor eller bandage för att stödja och begränsa rörelsen i det drabbade området.
Din läkare kommer sannolikt också att rekommendera antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) för att minska den inflammation som är förknippad med RSI. Vanliga alternativ är aspirin, ibuprofen och naproxen. Paracetamol kan även rekommenderas som smärtlindring. Kortikosteroider, exempelvis prednisolon, kan injiceras direkt i det drabbade området, särskilt vid karpaltunnelsyndrom. Se alltid till att diskutera riskerna och fördelarna med dessa olika preparat tillsammans med din läkare.
En betydande del av RSI-behandlingen handlar om att förebygga de omständigheter som ledde fram till den ursprungliga skadan. Förebyggande åtgärder kan omfatta övningar som stärker underutvecklade eller särskilt utsatta delar av kroppen. Du kan också behöva lära om rörelser eller vanor som hänger samman med felaktig kroppshållning. Det kan innebära att du lär dig rätt hållning vid aktiviteter som tangentbordsarbete eller tunga lyft, eller anpassar de rörelser du rutinmässigt använder i sporter som golf eller tennis.
Dessutom kan du behöva tillfälligt eller permanent begränsa den tid du lägger på aktiviteter som förvärrar besvären, eller planera in korta pauser som en regelbunden del av de rörelser som orsakar smärta. Kontakta gärna en fysioterapeut eller idrottskinesiolog (rörelseexpert) för att få en komplett strategi mot framtida RSI-besvär.
Som nämnts ovan krävs ibland en operation för att åtgärda symtom relaterade till RSI. Rådfråga alltid din läkare om vilka kirurgiska alternativ som passar bäst för din specifika situation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online