Repetitiva belastningsskador (RSI): Orsaker, symtom och behandling

Repetitiv belastningsskada, även känd som Repetitive Strain Injury (RSI), är ett samlingsbegrepp för överbelastning av vissa muskler till följd av upprepade rörelser. Med tiden leder detta till smärta och muskulär påfrestning. Smärtan kan uppstå på många ställen i kroppen, men drabbar oftast de övre extremiteterna – händer, handleder, armar och axlar.

Vissa former av RSI går att diagnosticera och behandla framgångsrikt. I andra fall kan ingen fysisk orsak fastställas, trots att patienten upplever intensiv smärta. Denna uppdelning ligger till grund för de två huvudtyperna av sjukdomen.

Typ 1-RSI

Typ 1-RSI kan diagnostiseras av en läkare. Har du exempelvis smärta i handleder eller händer efter långvarigt tangentbordsarbete kan läkaren bekräfta en diagnos, behandla dina symtom och ge råd om hur du fortsättningsvis bör använda den skadade kroppsdelen för att främja en sund rörlighet.

Exempel på Typ 1-RSI är:

• Tenosynovit – inflammation i senskidan
• Karpaltunnelsyndrom – nedsättning av nerven i handleden
• Tennisarmbåge (epikondylit)
• Skrivarkramp – kramper i handen vid skrivande

Typ 2-RSI

Typ 2-RSI kan inte diagnostiseras av läkare, trots att patienten envist upplever smärta. Dessa besvär är svårare att förstå, arbeta med och behandla effektivt. De behandlingsmetoder som prövas blir sällan framgångsrika, vilket gör denna typ av besvär extra utmanande för både patient och vårdpersonal.

Orsaker till RSI

Orsakerna till RSI är relativt tydliga och sammanfaller ofta med arbetslivets krav:

• Upprepade rörelser under lång tid
• Ansträngande aktivitet utan tillräckliga pauser
• Dålig arbetsställning som tvingar dig att stå eller arbeta i obekväma positioner under långa skift

Riskgruppen inkluderar bland annat kontorsarbetare, industriarbetare, musiker och idrottare – alla som utför monotona, repetitiva rörelser dagligen.

Symtom

Symtomen på RSI varierar men inkluderar vanligtvis:

• Smärta
• Stickningar och domningar
• Stelhet
• Kramper
• Svaghet i muskulaturen
• I vissa fall även svullnad

Besvären påverkar både arbete och fritid – såväl vaken tid som sömn – och kan därigenom försämra livskvaliteten avsevärt.

Behandling

Behandlingen syftar till att terapeutiskt träna den skadade muskeln tills dess styrka återfåtts. Kompletterande metoder som osteopati och akupunktur kan prövas. Simning samt avslappningstekniker som yoga och meditation kan också lindra besvären.

Rehabilitering är fullt möjlig. Även om du aldrig återfår full funktion i muskeln kan en fysioterapeut hjälpa dig genom att långsamt stretcha och mobilisera muskeln, tills den klarar att röra sig själv utan smärta. Tidig insats ökar chanserna för ett gott resultat, så kontakta vårdpersonal så snart symtomen visar sig.