Frusen axel (adhesiv kapsulit): orsaker, symtom och behandling

Frusen axel, även känt som adhesiv kapsulit, uppstår när skulderleden blir så stel att rörelseförmågan kraftigt begränsas. Vardagliga sysslor som att borsta håret eller ta på sig en tröja kan plötsligt bli svåra att utföra. Tillståndet kan pågå allt från några månader till hela två år, vilket gör det extra viktigt att känna till orsakerna, riskfaktorerna och behandlingsmöjligheterna.

Vad orsakar frusen axel?

En frusen axel orsakas av både biologiska och fysiska faktorer. Personer med diabetes, artrit, hjärtsjukdom eller Parkinsons sjukdom löper ökad risk att utveckla tillståndet. Frusen axel förekommer oftare hos medelålders vuxna och drabbar kvinnor något oftare än män.

Adhesiv kapsulit kan även utlösas av en operation eller en skada som gör att axeln inte kan röras normalt under en längre tid. När skulderleden inte används börjar den stelna, vilket i sin tur kan leda till att ledkapseln krymper och blir stel.

Vanliga symtom – tre stadier

Tillståndet börjar ofta med ett diffust obehag i axeln som gradvis övergår i värk. Smärtan ökar successivt tills det till slut blir svårt eller nästintill omöjligt att röra axeln. Frusen axel utvecklas vanligtvis i tre distinkta stadier:

1. Den smärtsamma fasen

Detta är det stadium då smärtan är som störst. Rörligheten i axeln börjar minska, men är ännu inte helt borta.

2. Den frusna fasen

Smärtan minskar gradvis, men stelheten ökar samtidigt som rörelseomfånget blir alltmer begränsat.

3. Upptiningsfasen

I detta sista stadium påbörjas den långsamma återhämtningen, och rörligheten återkommer steg för steg.

Så ställs diagnosen

När du misstänker en begränsad rörlighet i skulderleden bör du alltid kontakta läkare. Även om symtomen ofta ger goda ledtrådar krävs en professionell diagnos innan någon fysisk behandling påbörjas. Vid besöket kommer läkaren att undersöka hur axeln rör sig och samtidigt utesluta andra möjliga orsaker till besvären, exempelvis andra sjukdomar. I de flesta fall görs även en röntgenundersökning eller en magnetkameraundersökning (MRI) av axeln.

Förebyggande åtgärder och lindring

Tidig behandling kan bidra till att minska både smärta och obehag i skulderleden. Specifika axelövningar och stretchövningar, anpassade av en fysioterapeut eller annan expert, kan hjälpa till att lossa upp den stela leden. Utöver ordinerade övningar och sjukgymnastik finns flera sätt att lindra besvären:

• Växlande applicering av värme eller köld
• Receptfria eller receptbelagda smärtlindrande läkemedel
• Skonsam daglig rörelse inom smärtgränsen

Behandling av frusen axel

Efter diagnosen tar läkaren fram en individuell plan för din återhämtning. De vanligaste alternativen är fysioterapi eller, i svårare fall, kirurgi. Sjukgymnastik hemma och hos professionella vårdgivare är den mest använda behandlingsmetoden.

Kirurgi övervägs endast om axeln inte visar några tecken på förbättring trots långvarig träning. Ingreppet innebär att leden bedövas med narkos, varefter läkaren försiktigt rör axeln för att lossa upp den stela ledkapseln.