Bröstkotorna (thorakalkotorna) utgör den mellersta delen av ryggraden och bildar tillsammans med revbenen och bröstbenet bröstkorgen. För att revbenen ska kunna fästas och röra sig mot kotpelaren finns flera specialiserade strukturer på kotorna som formar ledförbindelserna mellan dem.
Detta är två små fördjupningar på kotkroppens sidoytor, där revbenets huvud (caput costae) artikulerar. Hos de flesta bröstkotor ligger en fovea på övre och en på nedre delen av kotkroppen, vilket innebär att två intilliggande revben delvis delar samma kotkropp.
Tvärutskotten (processus transversi) är två utskott som sträcker sig lateralt ut från kotbågen. På deras framsida finns en ledyta där revbenets tuberkel (tuberculum costae) fäster, särskilt hos de övre revbenen.
Ledytorna är plana, släta ytor som finns på både tvärutskotten och kotkropparna. De gör det möjligt för revbenen att ligga i direkt ledkontakt med kotorna och ger en jämn, stabil rörelseyta.
De costovertebrala lederna är de faktiska leder som bildas mellan revbenhuvudet och kotkroppens foveae, samt mellan revbenets tuberkel och tvärutskottets ledyta (den så kallade costotransversala leden). Tillsammans ger dessa leder bröstkorgen både stadga och den lilla rörlighet som behövs vid andningen.
Kort sagt är det kotkroppens costala foveae, tvärutskotten med sina ledytor samt de costovertebrala lederna som tillsammans utgör de delar av bröstkotorna som artikulerar med revbenen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online