Diafragman, även kallad mellangärdet, är den viktigaste muskeln för andningen hos människor och andra däggdjur. Den är en stor, kupolformad muskel som sitter precis under lungorna och skiljer brösthålan från bukhålan. Utan diafragman skulle vi inte kunna andas – i vila står den för större delen av den luftvolym vi andas in.
När diafragman drar ihop sig plattas den till och dras nedåt, vilket gör att revbenen lyfts uppåt och utåt och lungorna utvidgas. När muskeln sedan slappnar av återgår den till sin kupolformade form, lungorna drar sig samman och luften pressas ut ur kroppen.
Vid inandning kontraherar diafragman och plattar ut. Detta får revbenskorgen att röra sig uppåt och utåt, vilket ökar volymen i brösthålan. När brösthålan utvidgas sjunker trycket inne i lungorna, och luft strömmar in genom näsan och munnen – ungefär som när en pump fylls med luft.
Vid utandning slappnar diafragman av och återtar sin kupolform. Revbenen rör sig då nedåt och inåt, vilket minskar volymen i brösthålan. Trycket i lungorna ökar, och luften pressas ut genom näsa och mun. Vid fysisk ansträngning hjälps diafragman dessutom av magmusklerna och mellanribbmusklerna för att kraftfullare tömma lungorna.
Diafragman har flera viktiga funktioner utöver andningen:
Intressant nog styrs diafragman av nervus phrenicus, som löper från halsryggen ner till muskeln. Ofrivilliga sammandragningar i diafragman är dessutom det som orsakar hicka.
Kort sagt: diafragman är en helt avgörande muskel för livet självt. Utan den skulle andningen upphöra inom loppet av sekunder.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online