1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Septumdefekter (VSD, ASD): Komplikationer och kliniska konsekvenser

Ventrikelseptumdefekt (VSD) och atrialseptumdefekt (ASD) tillåter avvikande shunting mellan hjärtkammare. Komplikationer beror på defektstorlek, läge och hemodynamisk påverkan.

1. Avvikande shunting & volymöverbelastning

  • Vänster-till-höger shunt (mest vanlig): Ökar lungblodflöde, leder till lungvaskulär remodelering och högerkammar volymöverbelastning.
  • Höger-till-vänster shunt (Eisenmenger-fysiologi): Sent, irreversibel lunghypertoni som orsakar cyanose, polycytemi och stroke-risk.

2. Hjärtkammarförstoring & dysfunktion

  • Höger och/eller vänster ventrikel dilatation som leder till systolisk/diastolisk dysfunktion.
  • Förmaksförstoring (särskilt med ASD) predisponerar för förmaksarytmier som förmaksflimmer och flutter.

3. Hjärtsvikt

  • Stor oläkad VSD kan orsaka infantilhjärtsvikt (tachypné, dålig matintag, utebliven viktuppgång).
  • Vuxen ASD kan leda till diastolisk hjärtsvikt och ansträngningsintolerans.

4. Lunghypertoni (PH)

  • Högt flöde och tryck orsakar vaskulär medial hypertrofi och intimal hyperplasi.
  • Eisenmenger syndrom: lungvaskulär resistans överstiger systemisk, med shuntomvändning. Median överlevnad 40–50 år med modern vård.

5. Infektiös endokardit

  • Ökad risk, särskilt med VSD och peri-protetiska fall. Profylax per riktlinjer för tandläkaråtgärder.

6. Arytmier

  • ASD: Förmaksflimmer/flutter förekommer hos 30–50 % av patienter vid 60 års ålder.
  • VSD: Ventrikulära extrasystoler, sällan sustained ventrikulär takykardi.

7. Paradoxal emboli

  • Venöst tromb korsar ASD/VSD in i systemisk cirkulation, orsakar stroke, mesenterial eller lymbisk ischemi.

8. Aortainsufficiens (VSD-specifik)

  • Perimembranös eller suprakristal VSD kan orsaka aortaklaffprolaps som leder till aortainsufficiens (5–10 %). Kräver övervakning med ekokardiografi.

Behandling

  • Små defekter: Observation; subakut bakteriell endokarditprofylax (omdiskuterad).
  • Måttliga/stora defekter: Transkateteravslutning (ASD, muskulär VSD) eller kirurgisk reparation.
  • Eisenmenger syndrom: Specialiserad lunghypertonibehandling; avslutning är kontraindicerad.

Livslång kardiologisk uppföljning är avgörande även efter reparation.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online