Vilken typ av receptor är serotonin?

Serotonin är ett ämne som kopplats samman med flera psykiska sjukdomar, men också med temperaturreglering och mag-tarmbesvär. Det är en signalsubstans (neurotransmittor) och ett hormon som bildas i hjärnan för att stödja synapsfunktionerna, tillsammans med dopamin och noradrenalin. Strikt sett är dock inte serotonin i sig en receptor – det är de så kallade 5-hydroxytryptaminreceptorerna, oftast kallade serotoninreceptorer, som sitter i hjärnan och som serotonin binder till.

Historia

Serotonin upptäcktes på 1940-talet, och redan på 1950-talet identifierades två distinkta receptorsäten i råtthjärnor; fler upptäcktes senare. Serotoninreceptorernas uppgift är att reglera mängden av olika signalsubstanser och hormoner i hjärnan. Dessa ämnen styr i sin tur många olika kroppsfunktioner. Receptorernas roll i denna reglering blev klarlagd under 1970-talet, och forskningen har bedrivits kontinuerligt sedan dess.

Humörreglering

Serotoninreceptorerna påverkar de signalsubstanser som styr en rad olika kroppsfunktioner. De är mest kända för sin förmåga att reglera humöret, exempelvis aggressivitet, ångest och depression. Många antipsykotiska och antidepressiva läkemedel riktar in sig just på serotoninreceptorerna och på regleringen av serotonin och andra hormoner. Om kroppen producerar för lite serotonin kan det leda till lindrig depression.

Andra funktioner

Serotonin har också kopplats till aptitregleringen, vilket förklarar varför många personer som behandlas med serotoninåterupptagshämmare (SSRI) går ner i vikt. Ämnet spelar dessutom en viktig roll för minne, inlärning och kognitiv förmåga – något som måste tas hänsyn till när en antidepressiv medicinering övervägs. Under behandling fortsätter serotoninreceptorerna att producera serotonin och andra hormoner på förhöjda nivåer.

Narkotika och risker

Medan en låg serotoninproduktion kan leda till depression kan onormalt höga nivåer i stället ge starka känslor av eufori. Opiater som heroin och oxikodon är utformade för att kraftigt öka receptorernas produktion av serotonin och andra endorfiner. Detta kan utlösa serotoninsyndrom, ett tillstånd där kroppens regleringsmekanismer blir instabila. Lämnas det obehandlat kan serotoninsyndrom i värsta fall vara dödligt.