Vinterdepression (SAD): Fakta, symtom och behandling

Säsongsbunden affektiv störning, ofta förkortad SAD och i vardagligt tal kallad vinterdepression, kan drabba människor i alla åldrar under de mörka vintermånaderna – och ibland även under gråa och regniga somrar. För många är det ett allvarligt tillstånd som gör det svårt att fungera i vardagen och leva ett normalt liv.

Vad orsakar SAD?

Säsongsbunden depression tros bero på en kemisk obalans i hypotalamus, den del av hjärnan som bland annat styr dygnsrytm, humör och aptit. Obalansen utlöses av att dagarna blir kortare under hösten och av bristen på dagsljus under vintern. Mindre ljus påverkar produktionen av melatonin och serotonin, vilket kan ställa om kroppens inre klocka och sänka energinivåerna.

Vanliga symtom

Symtomen på SAD liknar dem vid andra former av depression och brukar komma tillbaka ungefär samma tid varje år. Typiska tecken är:

• Apati och nedstämdhet
• Ett ökat sömnbehov och svårigheter att komma upp på morgonen
• Trötthet, slöhet och brist på energi
• Irritabilitet och känsla av att allt går långsammare
• Nedsatt libido
• Starkt begär efter mat rik på fett och socker, ofta med viktnedgång eller -uppgång som följd

Behandling

Ljusterapi är den mest använda behandlingen för personer med SAD. Den innebär att man dagligen sitter framför en särskilt utformad ljusterapilampa, vanligen på ungefär en meters avstånd, och låter det starka ljuset nå ögonen. Ljuset efterliknar dagsljus och hjälper till att återställa kroppens kemiska balans.

Utöver ljusterapi kan mediciner, exempelvis antidepressiva läkemedel, samt samtalsterapi som KBT vara effektiva. Många mår också bättre av att vistas utomhus i dagsljus så mycket som möjligt, motionera regelbundet och hålla fasta rutiner för sömn och måltider under de mörka årstiderna.