Depression förknippas ofta med stigmatiseringen att vara något som främst drabbar kvinnor, men i själva verket är det nästan lika vanligt bland män. Män tenderar dock att uppvisa mindre tydliga fysiska och psykiska symtom än kvinnor och söker sällan professionell hjälp, eftersom de inte känner igen sina besvär som tecken på depression. Det handlar om en allvarlig medicinsk verklighet som drabbar miljontals män under 40 års ålder.
En depressiv störning misstolkas ofta som ”nedstämdhet”, fastän den i realiteten är betydligt allvarligare. Modern hjärnavbildningsteknik har visat att de nervkretsar som reglerar humör, tänkande, sömn, aptit och beteende befinner sig i obalans hos den som lider av kronisk depression, och att viktiga signalsubstanser inte längre kommunicerar ordentligt mellan nervcellerna. Depression kan bero på genetik, kognitiva faktorer eller miljöfaktorer – eller en kombination av dessa. Sjukdomen kan också debutera i samband med trauma, förlusten av en närstående, ekonomiska bekymmer, svåra relationer och andra stressfaktorer i livet.
Depression påverkar kropp, humör och tankar. Eftersom tillståndet ofta betraktas som ett rent psykiskt problem går många fysiska symtom – som huvudvärk, mag- och tarmbesvär samt kronisk smärta – obemärkt förbi. Män är särskilt dåliga på att inse att de är deprimerade, trots att de ofta samtidigt har flera psykiska symtom: en ihållande känsla av sorg, irritabilitet, tappat intresse för livet, sömnproblem, koncentrationssvårigheter, skuld- och värdelöshetskänslor, aptitlöshet samt i värsta fall suicidtankar.
Depression förekommer i många former och grader, där vissa är allvarligare än andra.
Den mest kända formen är egentlig depression (svår depressiv störning). Den kan drabba en man endast en gång i livet, men den försämrar hans förmåga att fungera i arbetet, rubbar sömn- och matvanorna och hindrar honom från att verkligen njuta av livet.
En mindre svår form är dystymi. Symtomen varar länge, men är inte så svåra att de gör mannen arbetsoförmögen. De kan dock göra att han aldrig riktigt mår bra, och i vissa fall övergår dystymin i en egentlig depression.
En annan typ är bipolär sjukdom, som kännetecknas av kraftiga toppar och dalar. Humöret växlar dramatiskt mellan mani (högt) och depression (lågt), med perioder av ”normalitet” emellan. Utan behandling kan sjukdomen leda till ett psykotiskt tillstånd.
En oväntad form av depression hos män är pappadepression. Tillståndet antas traditionellt drabbla nyblivna mödrar, men forskning visar att 14 procent av amerikanska män utvecklar depression under partnerns graviditet eller under det första året efter förlossningen – med en topp när barnet är 3 till 6 månader gammalt.
Depression kallas ibland psykiatrins ”förkylning” och drabbar upp till 20 procent av befolkningen. Kvinnor insjuknar tre gånger oftare än män, men andelen män som drabbas ökar snabbt.
Män tvekar ofta att söka professionell hjälp av rädsla för att stigmatiseringen kring depression ska påverka deras liv negativt och störa både jobb och relationer. Män upplever inte bara symtomen annorlunda än kvinnor – de hanterar dem också på ett annat sätt, och ofta förblir de obehandlade. Den vanligaste behandlingen är antidepressiva läkemedel. I motsats till vad många tror är dessa inte beroendeframkallande. Även om läkemedlet börjar verka i kroppen direkt kan den positiva effekten ibland dröja flera veckor. Dessutom hjälper antidepressiva endast cirka två tredjedelar av dem som lider av måttlig till svår depression.
Känner du igen dig i symtomen ovan är det viktigt att inte vänta. Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 för rådgivning. Vid akut kris finns Självmordslinjen via Mind på telefon 90101, dygnet runt. Att söka hjälp är ett tecken på styrka – inte svaghet – och ju tidigare behandling påbörjas, desto bättre blir prognosen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online