Vintern är inte lika färgstark som vårens pasteller eller sommarens och höstens intensiva nyanser. Men det är inte bara snöslasket och hälarna i vägen som får oss att må sämre under de kalla månaderna – det är framför allt mängden dagsljus vi får. Precis som alla levande organismer är beroende av solen, behöver människan solljus för att må bra psykiskt.
Depression, även kallad egentlig depression eller klinisk depression, är en psykisk sjukdom som kännetecknas av en ihållande och livsomvälvande nedstämdhet, förlust av intresse för vanliga aktiviteter, sömnstörningar samt andra symtom som aptitförändringar och irritabilitet. Sjukdomen kan orsakas av traumatiska händelser, genetisk disposition och andra faktorer. Enligt Mayo Clinic innebär depression onormala nivåer av viktiga signalsubstanser i hjärnan, så kallade neurotransmittorer, som ansvarar för att reglera humöret.
Högre nivåer av signalsubstansen serotonin i hjärnan motsvarar ett bättre humör. Ju mindre serotonin som finns, desto lägre blir personens sinnesstämning. Solljus och serotonin hänger nära samman: enligt Mayo Clinic stimulerar mer dagsljus serotoninproduktionen i hjärnan. Under vintermånaderna är dagsljuset tillgängligt färre timmar per dygn på de flesta platser. Eftersom de flesta arbetar inomhus och sällan hinner ut, blir situationen extra svår på vintern när solen går ner redan tidigt på eftermiddagen.
Säsongsförändringar kan också bidra till depression på rent fysiska sätt. Under de kallare månaderna med färre timmars dagsljus störs kroppens biologiska klocka, alltså sömnregleringen, enligt Mayo Clinic. Det kan göra att man känner sig sömnig under höst och vinter, vilket i sin tur kan leda till symtom på depression. Dagsljuset påverkar dessutom nivåerna av hormonet melatonin, vilket ytterligare bidrar till låg energi och ett stort sömnbehov.
Även den som inte lider av klinisk depression kan känna sig nedstämd under vintermånaderna. Har någon fått en depressionsdiagnos kan symtomen förvärras på vintern. Vissa personer har dock en specifik form av depression som gör dem särskilt känsliga för förändringar i dagsljuset – årstidsbunden affektiv störning, ofta kallad vinterdepression.
Enligt Cleveland Clinic skiljer sig symtomen något från dem vid egentlig depression och inkluderar bland annat större sömnbehov, mycket låga energinivåer, till och med "extrem trötthet", starkt begär efter kolhydrater samt en önskan att dra sig undan och vara ensam. Årstidsbunden affektiv störning kännetecknas av en depression med årlig och förutsägbar debut, som vanligtvis börjar på vintern och lägger sig på våren eller sommaren. Det finns även en relativt ovanlig variant, sommardepression, som istället inträffar under sommarmånaderna.
Vintern kan utan tvekan öka risken för att en depression förvärras, men brist på solljus vid vilken tid på året som helst leder till lägre serotoninnivåer och därmed möjliga depressionssymtom. Det är därför viktigt för alla – både personer med depression, vinter- eller sommardepression och de helt friska – att få tillräckligt med dagsljus året runt. Under de mörka månaderna kan en dagsljuslampa inomhus vara ett effektivt komplement för att hålla ljusintaget uppe och skydda både humör och energi.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online